Jämställdhet på börsen: "Verklig besvikelse"
Jämställda börsbolag har en bättre och jämnare lönsamhetsutveckling än bolag som saknar kvinnor i ledningen, enligt stiftelsen Allbrights undersökning.Ändå – ingenting händer på jämställdhetsfronten just nu.
Allbright har undersökt hur det ligger till med både jämställdhet och mångfald i de börsnoterade bolagen. 11 procent har en kvinna som vd 2022, mot fjolårets 12 procent.
I ledningsgrupperna är andelen kvinnor densamma som i fjol, 27 procent.
Ett 70-tal av de närmare 400 bolag som är börsnoterade har en jämn könsfördelning i toppen, med mellan 40 och 60 procent män/kvinnor. Allbright klassar dem som gröna bolag, de har ett strukturerat arbete för jämställdhet i ledningen. Bland dem finns exempelvis Getinge, Essity, Kinnevik, Avanza, Tele 2 och Skanska.
Den stora merparten av börsbolagen, 224 stycken, har både män och kvinnor i ledningen, men är inte jämställda. I denna grupp finns de flesta av de stora börsbolagen, som exempelvis Volvo, Handelsbanken, Swedbank, Nordea, SEB, SAS, Saab, PEAB, ABB och SKF.
68 av de knappt 400 börsbolagen har ingen kvinna alls i ledningen. De hamnar på den röda listan. Där finns bland andra Nibe Industrier, Leovegas, Lundbergföretagen, Autoliv Group och Fingerprint cards.
Allbright har också undersökt mångfald och diskriminering. Så gott som alla bolag säger sig verka för mångfald, och motverka diskriminering. Men bara 1 av 20 bolag har mätbara mål för andra diskrimineringsgrunder än kön.
När det gäller lönsamhet och jämställdhet har Allbright undersökt hur det gått med vinstmarginal, rörelsemarginal, resultat och avkastning på eget kapital över fem år för gröna, jämställda bolag, och röda bolag utan någon kvinna i ledningen.
Det visar sig att de gröna bolagen är lönsammare än de röda, till exempel hade vinstmarginalen ökat med 8 procent för de gröna, men sjunkit med 13 procent för de röda.
Stiftelsen Allbright gör varje år sedan 2012 en undersökning av hur det ser ut med jämställdhet och mångfald i svenska börsbolag.
— Årets siffror är verkligen en besvikelse. Aldrig tidigare har utvecklingen varit så svag, säger Amanda Lundeteg, vd för Allbright.
Det har i princip inte hänt något alls sedan förra året. I alla fall inte till det bättre. Andelen kvinnor i ledningar är densamma, på poster som vd och ordförande är andelen till och med med lägre.
— Bolagen står och stampar, säger hon.
Nytt för i år är att Allbright också låtit undersöka hur det går med lönsamheten för jämställda respektive ojämställda bolag.
Lönsammare
— Vi har tittat på den genomsnittliga utvecklingen för fem nyckeltal över fem års tid. Jämställda bolag presterar bättre i fyra av fem nyckeltal.
Liknande undersökningar har gjorts även på andra håll, berättar hon, och även då har de jämställda bolagen visat sig vara mer lönsamma. Det borde göra bolagen intresserade av jämställdheten, tycker hon.
— Nu går vi in i en lågkonjunktur, och då borde varje bolag fundera över sin lönsamhet. Vilka kunder vill man nå, och vilken arbetskraft de vill ha.
I andra länder, som USA och Frankrike, ser det annorlunda ut, berättar hon. Stora företag ser till att ha både ett strukturerat jämlikhetsarbete och mätbara mål.
— De 40 största bolagen i USA har gjort tydliga åtaganden. I Frankrike har man kvotering.
Allbright har inte bara tittat på jämställdhet mellan kvinnor och män. Mångfald och etnicitet finns också med, men här har det inte gått att mäta på samma sätt som för jämställdheten. Unga känner sig i stor utsträckning diskriminerade på arbetsmarknaden, berättar hon. Det borde få företagen mer engagerade, tycker hon. Men riktigt så ser det inte ut, enligt Amanda Lundeteg.
Bara 1 av 20 bolag har mätbara mål för mångfald, och bara 1 procent har avsatt pengar för mångfaldsarbete. De flesta bolag pratar mycket, tycker hon, men få gör något konkret.
Amanda Lundeteg tycker att intresset för både jämställdhet och mångfald är rätt skralt i Sverige, särskilt i jämförelse med stora handelspartner som USA, Frankrike och Tyskland.
— Företagsledningar i Sverige slänger sig gärna med ord, men vi ligger långt efter dem.
Mycket prat
Kanske är vi lite "mätta" på jämställdhets- och mångfaldsdiskussioner i Sverige, funderar hon.
— Vi jobbar inte med frågorna. Det har också rått en konservativ våg hos unga. Och när det gäller mångfald så har vi en annan debatt i Sverige. Vi fokuserar mer på hur människor ska exkluderas från Sverige snarare än hur människor kan inkluderas.
Detta samtidigt som företagen skriker efter arbetskraft, konstaterar hon.
Kvinnor är nu mer högutbildade än män, och en stor del av befolkningen har utländsk bakgrund, förklarar hon. Både kvinnor och minoriteter behövs helt enkelt i toppen av företagen för att kunder och blivande anställda ska känna sig representerade, tycker hon.
— Det är en förlustaffär. Det riskerar att slå hårt mot företagen, säger Amanda Lundeteg.
.jpg)
