Låglöneinvandring ska stoppas
Kraven för arbetskraftsinvandring ska skärpas, meddelar regeringen och SD. Vissa yrkesgrupper kan nu helt uteslutas från att få jobba i Sverige.Men för vissa bristyrken kan det bli undantag från lönekravet på runt 33 000 kronor.
S-regeringen tillsatte utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring i juni 2022.
Nu skrotas delen om att ta fram en modell för arbetsmarknadsprövning.
Utredaren ska i stället ta fram förslag på åtgärder som skärper villkoren för arbetskraftsinvandringen. Det gäller bland annat:
— en viss lönenivå för att beviljas arbetstillstånd
— möjlighet att föreskriva om ett lägre lönekrav för enskilda yrkesgrupper
— vissa yrkesgrupper ska kunna exkluderas helt från möjligheten att beviljas arbetstillstånd
— krav på en heltäckande sjukförsäkring under den första tiden
— föreslå åtgärder som främjar högkvalificerad arbetskraftsinvandring
Förslagen ska så långt som möjligt förenkla handläggningen, minimera den administrativa bördan för arbetsgivare och möjliggöra korta handläggningstider.
Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2024.
Källa: Justitiedepartementet
— Det är helt orimligt att människor kan komma från andra sidan jorden för 13 000 kronor i månaden. Vi vill främja den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M).
Tillsammans med arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) och SD:s migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling presenterar hon nya direktiv till den statliga utredningen kring arbetskraftsinvandring från länder utanför EU.
Utredaren ska bland annat föreslå vilka lönekrav som ska ställas. Enligt Tidöavtalet ska lönenivån normalt motsvara medianlönen, vilket i nuläget är runt 33 000 kronor i månaden, rejält högre än dagens gräns på 13 000 kronor.
Vissa undantag
— Huvudinriktningen är en medianlön på 33 000 sedan kan man göra vissa undantag, säger Maria Malmer Stenergard som dock inte vill specificera undantagen utan säger att det kan handla om "vissa kvalifikationer och kompetenser".
Inte heller i vilken omfattning som arbetskraftsinvandringen kommer att minska, vill hon spekulera i.
— Det går inte att säga exakt men vi kommer att få en helt annan arbetskraftsinvandring. Vi behöver attrahera fler högkvalificerade.
Hon tycker att det måste finnas människor som redan befinner sig i Sverige som kan ta jobb som städare, snabbmatsutkörare och tidningsbud, som i dag är vanliga jobb för arbetskraftsinvandrare.
Det ska även utredas om vissa yrkesgrupper kan exkluderas helt och inte tillåtas att komma hit för att arbeta. Maria Malmer Stenergard vill inte föregripa utredningen och peka ut särskilda grupper, men nämner ändå assistans- och skönhetsbranschen.
Höjning på gång
Bland Tidöpartierna finns det olika åsikter mellan främst Liberalerna och Sverigedemokraterna om hur många undantag som ska kunna göras. Liberalerna vill se flera undantag från lönekravet till skillnad från SD.
Osämjan har gjort att de förändringar som redan är på gång i regeringskansliet har fördröjts. För det kommer att ske skärpningar redan innan utredningen är klar med sina förslag den 31 januari 2024, och innan de förslagen kan genomföras.
Det handlar om att höja dagens försörjningskrav på 13 000 som ett första steg. Riksdagen har ställt sig bakom att höja kravet och en förordning och proposition ska läggas fram "så snart som möjligt", enligt migrationsministern.
— Den propositionen medger ingen möjlighet till undantag, därför bedömer vi att vi inte bör lägga kravet på medianlönen, säger hon.
— Men jag tror att det blir en ganska ordentlig höjning jämfört med dagens 13 000.
Exempel på missbruk
Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling säger att det finns allvarliga exempel på hur arbetskraftsinvandringen missbrukas.
— Detta sker bland annat inom personlig assistans. Det är ett väldigt allvarligt problem och djupt omoraliskt. Det är en bransch som vi gärna vill komma åt, säger Aspling.
Även om arbetskraftsinvandringen riktas om till fler högkvalificerade är han säker på att arbetskraftsinvandringen kommer att minska. I dag står arbetskraftsinvandringen för den största invandringen till Sverige.
— Ungefär hälften av de tillstånd som ges i dag skulle hamna under lönetröskeln som vi föreslår, så det kommer att minska, säger Aspling.
Johan Pehrson säger också att det nuvarande systemet har missbrukats. Men det ska vara möjligt att arbetskraftsinvandra även framöver.
— Det ska vara fortsatt enkelt för högkvalificerade men vi ska ha ett golv, säger han.
Kritik från S
Utredningen om arbetskraftsinvandringen tillsattes redan av den tidigare S-regeringen. Nu skrotas dock delen om att återinföra behovsprövad arbetskraftsinvandring.
— Det betyder att vi kan få mer av den arbetskraftsinvandring vi behöver minst av, nämligen till branscher där det saknas behov och där det handlar om okvalificerade arbetsuppgifter, säger Anders Ygeman (S).
Han förstår inte varför en utredare ska slå fast lönekravet, när det redan är fastslaget i Tidöavtalet och riksdagen dessutom har beslutat om att regeringen kan ange summan i en förordning.
— Det här är något som regeringen själv väljer att skjuta på, och som redan kunde vara på plats. De tar en stor omväg, säger Ygeman.
Han är också kritisk till att det kan komma att ges många undantag.
— Det blir en schweizerost av det som hade kunnat vara ett effektivt verktyg.
.jpg)
