Annifrid Huhtala har flera tusen följare på det Tiktok-konto som hon startade för ett år sedan. Där ger hon enkla tips inom privatekonomi och privatjuridik.
Annifrid Huhtala har flera tusen följare på det Tiktok-konto som hon startade för ett år sedan. Där ger hon enkla tips inom privatekonomi och privatjuridik. - Foto: Henrik Montgomery/TT

"Jag var en riktig Klarna-torsk"

Annifrid Huhtala levde för dagen, shoppade på avbetalning och att spara pengar var att fetglömma. I dag inspirerar hon andra att få koll på privatekonomin utan att ta kål på livet. Jag var en riktig Klarna-torsk, säger hon.


Hon levde mer eller mindre från månad till månad, utan något direkt sparande men med en ohälsosam relation till Klarna och andra "betala senare"-funktioner.

"Det är ju så svårt med storlekar."

"Jag ska inte spara allt, utan skicka tillbaka det jag inte ska ha."

Ursäkterna kom på löpande band och ledde till att Annifrid Huhtala köpte fler saker än hon behövde – och att hon gjorde av med mer pengar än tänkt eftersom shopping var hennes största intresse.

— Jag hade ju det som en fall-back att jag skulle skicka tillbaka det jag inte skulle ha. Men när man väl får hem det är det mycket svårare att åka tillbaka med det.

För att göra sparandet roligare har Annifrid Huhtala gjort en vad hon kallar "spar-tracker". Hon bestämmer sig för hur mycket hon vill spara fram till ett visst datum. Varje dag eller varje vecka fyller hon i en cirkel och för sedan över summan som står i cirkeln till sparkontot.

"No spend tracker"

Annifrid Huhtala hade några enstaka tusenlappar sparade och när en dyr tandläkarräkning damp ner i posten fick hon länsa alla konton. Händelsen fick henne att tänka till rejält.

— Jag har alltid varit en riktig slös-person. Jag fattade absolut inte vad mina pengar gick till. Jag insåg då att jag behöver ha ett sparande, en buffert för när det blir en krissituation.

På papper visualiserar Annifrid Huhtala hur hon spenderar pengar. Varje månad sätter hon ett mål på hur många "no spend"-dagar hon vill försöka uppnå.

Ett av de första stegen blev att göra en så kallad "no spend tracker", vilket hon delade med sig av på Tiktok. På ett vanligt papper ritade hon upp månaden likt en väggalmanacka. Varje dag hon dragit betalkortet markerades med rosa färg. En dag där hon inte spenderat några pengar markerades med grön färg. Lila är budgeterade undantag.

— Det gjorde att jag blev mycket bättre på att vara medveten om vad jag lägger pengar på och vad jag värdesätter. Då insåg jag att exempelvis utelunch och köpekaffe inte var saker jag värderade så högt.

— Jag vill hellre ta de pengarna för att göra något annat och det har fått mig att tänka mer långsiktigt.

I den senaste Ungdomsbarometern nämndes "No spend tracker" som en av trenderna för 2024. "Det är väldigt väldigt roligt och hoppfullt. Inte minst att vi börjar prata pengar på ett annat sätt både i lite yngre ålder och på nätet så att det blir tillgängligt att man vill prata pengar," säger Annifrid Huhtala.

Inte gå överstyr

Samtidigt har det varit viktigt för henne att inte bli som besatt av att få så många gröna dagar som möjligt och på så vis "sluta leva".

— I början behövde jag hantera känslan av att det i stället blev jobbigt att spendera pengar. Det är inte det som är poängen, att inte spendera pengar alls.

I stället började hon "öronmärka" sina pengar, helt enkelt för att det kändes bättre i magen. Varje månad för hon över pengar till det så kallade "skojkontot" och de pengarna är till för att köpa exakt vad hon vill ha för stunden.

— Det kan vara en festkväll på stan eller en shoppingrunda om jag nu vill det. Och då kan jag göra det med de här pengarna som jag har öronmärkt till nöje. Det underlättar väldigt mycket.

Annifrid Huhtala arbetar till vardags som biträdande jurist inom familjerätt, därför brukar hon också tipsa och informera om viktiga frågor på det privatjuridiska området som följarna kanske inte har koll på.

"Jag var en Klarna-torsk"

Att ha ett "stoppa huvudet i sanden"-tänk vad gäller den egna ekonomin tror Annifrid Huthala inte att hon är ensam om, snarare tvärtom. För många är privatekonomi lite tabu och inget man pratar om.

— Vi behöver bli bättre på att prata om den privata ekonomin. Man kan skriva till sina kompisar om att man bråkat med sin kille. Men om en sitter och inte kan betala sin Klarna-skuld så kan man inte höra av sig till sina kompisar.

— Det är ju det vi är uppvuxna med, att man inte pratar konkreta siffror eftersom det är oförskämt. Och jag tror ju till 100 procent att det bara biter oss nu.

— Vi är ju i "betala-senare-generationen" och vi ser inte pengar kontant längre utan det är lite på mobilen bara. Jag har själv absolut varit en "Klarna-torsk".

TT
/