Framtidens design: Så mixas form, musik och mode

— Vi kommer se mer lekfulla föremål som kan användas på flera olika sätt. Allt handlar om process och material, säger Janni Vepsäläinen till TT.

Det danska hemtextilföretaget Tekla samarbetar med sandalklassikern Birkenstock under ledning av Christoffer Lundman – tidigare designer på modemärket Tiger of Sweden. Lyxjätten Louis Vuittons nu avlidne kreative chef Virgil Abloh var i själva verket arkitekt. Svenska Acne samarbetar i vår med keramikern Per B Sundberg. Modeskaparen Tom Ford, tidigare kreativ chef på Gucci och Yves Saint Laurent, är också filmmakare och har en bakgrund inom arkitektur.

Listan kan göra lång. De senaste åren har formgivare och konstnärer visat att det spelar mindre roll om de arbetar med mode, inredning, musik eller grafisk form. Segmenten korsbefruktar varandra och sporrar till skapande.

— Jag ser musiker som kommer till modehus som kreativa chefer och som sedan börjar tillverkar möbler. Kreativitet är för komplext för att begränsas till ett material eller uttryck, säger Vepsäläinen.

Utmanande attityd?

De senaste 15 åren har hon designat stickade plagg för modemärken som JW Anderson, Alberta Ferretti, The Row och Givenchy med London, New York och Paris som bas.

Nu sitter hon på en brits i källarvåningen i KTH:s råa reaktorhall i Stockholm. Det är här "nya" Iittala ska presenteras, det hon jobbat med sedan hon i fjol återvände hem till Finland. Under året har hon djupdykt i det 143 år gamla företagets arkiv och funnit en uppiggande inställning till design, en experimentell attityd som går ut på att utmana status quo.

— Ett exempel är (formgivaren och arkitekten) Aino Aaltos revolutionerande, stapelbara dricksglas som skapades 1932 i en tid av blommönster och guldkantat porslin. Det utmanade med sin enkelhet och är fortfarande modernt, säger hon.

— Glas är Iittalas hjärta även om vi också arbetar med keramik och textilier. Vår glashytta är som en haute couture-ateljé, jag är där varannan vecka och jobbar trots att jag inte själv kan blåsa glas.

Respekten för hantverkskunnandet i hyttan i kombination med experimentlusta och lekfulla konstnärssamarbeten de viktigaste komponenterna i hennes förändringsarbete, framhåller hon.

Suddas ut

Arbetsfilosofin går helt i linje med den utveckling Elena Raviola, professor och föreståndare för Business and Design Lab vid Göteborgs universitet, observerar.

— Gränserna mellan disciplinerna suddas ut, både kommersiellt och utbildningsmässigt. Vi rör oss mot en postdisciplinär design, säger hon.

Det innebär att färre utbildningar är inriktade specifikt på industridesign, grafisk form, mode eller arkitektur. I stället studeras formgivning i stort, vilket innefattar material och dess koppling till bland annat det offentliga rummet och hållbarhet.

— Många designers utgår från ett medium – exempelvis textil, glas eller trä – som man känner väl. Sedan kan processerna korsbefrukta och formgivningen spilla över till andra material, konstaterar Raviola.

Lek med glas?

Att Janni Vepsäläinen nu dekonstruerar gamla former och söker vidga gränserna för glas som material påminner om den process hon tidigare ägnat sig åt inom stickning – men då med garn, maskor och stickor. Arbetssättet genomsyrar hennes första kollektion för Iittala i sällskap av ytterligare en aspekt, nämligen musik. Musa och samarbetspartner är den Londonbaserade ljud- och performancekonstnären Damsel Elysium.

— Tillsammans har vi skapat en begränsad upplaga musikinstrument i glas. De går att spela på, men är också konstverk, berättar Vepsäläinen.

Entusiastiskt talar hon om inspirationen – allt från keltiska krigshorn till Fluxusrörelsens stjärncellist Charlotte Moorman – och hur samarbetet växte när Damsel Elysium kom till Finland och skrev musik.

Processen låter rolig och lekande. Så är namnet på kollektionen också "Play", som från engelska kan översättas med både att leka och spela.

— Vi vill bjuda in kreatörer att leka med glas hos oss – samtidigt som vi skapar lekfulla ting för hem och vardag, säger Vepsäläinen.

Började med pandemin

Den nyfikna, gränsöverskridande designtrend som nu kulminerar spär på den estetifiering av ekonomin som pågått sedan 1990-talet, som bland annat manifesterats genom konceptbutiker och livsstilsmärken som saluför allt från solglasögon till inredning, påpekar Elena Raviola.

Men dagens konsumenter är mer kräsna och kunniga, för dem är det viktigt med nytänkande design.

Janni Vepsäläinen anser att covidpandemin gav kreativiteten en viktig skjuts. Isoleringen gav människor en paus, en möjlighet att utforska nya intressen och, i vissa fall, längtan efter samarbeten.

Vad betyder då utvecklingen för designintresserade konsumenter?

Sannolikt blir framtidens så kallade designobjekt mer lekfulla och får fler funktioner. Ett kärl kan vara en kaffekopp, ett konstverk eller kanske en huvudbonad. Mönster kan återkomma i kläder, möbler och ting. Och de objekt vi bevarar i våra hem, som personliga skatter, har ofta en egen historia.

— De känns som vi suktar efter den här typen av samarbeten, både som konsumenter och formgivare. De hjälper oss att uttrycka vem vi är i en alltmer komplex värld, säger Vepsäläinen.