Regeringen har remitterat ett nytt förslag som ska motverka hushållens överskuldsättning.
I centrum står ett nytt krav på startkapital för kreditinstitut. Det handlar alltså om hur mycket pengar ett företag måste ha i grunden för att få bedriva bank- eller finansieringsrörelse.
I dag är kravet på startkapital 5 miljoner euro för bankaktiebolag och 1 miljon euro för kreditmarknadsbolag. Regeringen vill nu att båda ska omfattas av samma nivå: 7,5 miljoner euro.
Samtidigt föreslås kravet för sparbanker, medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar höjas från 1 miljon euro till 1,5 miljoner euro.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
Här är lånen som kan påverkas av Sveriges nya kreditregler
Förslaget riktar sig inte mot ett enskilt lån, utan mot aktörerna som ger eller förmedlar krediter.
Men eftersom reglerna kopplas till konsumtionskrediter kan flera vanliga låneformer påverkas indirekt.
Det kan handla om:
- Privatlån och blancolån
- Snabblån och mindre konsumtionslån
- Kontokrediter
- Kreditkort
- Delbetalningar och avbetalningar
- Fakturaköp där betalningen skjuts upp
Konsumentverket skriver att konsumentkreditlagen gäller när ett företag erbjuder dig en kredit, exempelvis ett lån, fakturabetalning, kreditkortsköp eller avbetalning.
Även Konsumenternas beskriver blancolån, privatlån, snabblån, delbetalning, avbetalning, kreditkort och kontokrediter som olika former av konsumtionslån.
Det här gäller för dig som redan har lån
För den som redan har ett lån innebär förslaget inte att skulden försvinner eller att villkoren automatiskt ändras.
Det handlar i stället om vilka krav som ska ställas på företagen som driver kreditverksamhet.
Den stora förändringen kan därför märkas mer på marknaden framåt. Mindre kreditbolag kan behöva mer kapital för att fortsätta eller starta verksamhet.
Därför vill regeringen skärpa reglerna
Enligt regeringen har konsumtionskrediterna vuxit snabbt de senaste åren. Regeringen uppger också att cirka 400 000 personer har skulder hos Kronofogden.
Sedan den 1 juli 2025 får bara kreditinstitut, alltså banker och kreditmarknadsföretag, bedriva näringsverksamhet som går ut på att lämna eller förmedla konsumtionskrediter.
Finansmarknadsminister Niklas Wykman säger i regeringens pressmeddelande att välfungerande kreditprövning är centralt för att motverka överskuldsättning.
– Vi ska ha en välfungerande kreditprövning. Det är helt centralt för att motverka överskuldsättning och det lidande som det kan medföra. Med ökade krav på startkapital värnar vi en sund kreditgivning, säger han.
Nya kreditregler kan börja gälla 2027
Förslaget är ännu inte färdigt, utan har skickats på remiss.
Om det går vidare vill regeringen att de nya kapitalkraven ska börja gälla den 1 januari 2027.
För vanliga låntagare är den viktigaste förändringen därför inte att ett specifikt lån förbjuds. Det handlar snarare om att kraven på företagen bakom lånen höjs.
Det kan göra kreditmarknaden mer kontrollerad – men också påverka vilka lån som blir möjliga att få i framtiden.