Thedéen: Kronan skapar osäkerhet
Riksbankschefen Erik Thedéen tycker att inflationsutsikterna har fortsatt att förbättras och att risken för att inflationen ska bita sig fast i svensk ekonomi har minskat. Men kronförsvagningen kan ställa till det och stoppa räntesänkningar.
På räntemarknaden räknar aktörerna med att Riksbanken gör som den flaggat för och sänker styrräntan i maj eller juni. I prissättningen pekar sannolikheten därefter på ytterligare två räntesänkningar i år, ned till 3,25 procent kring årsskiftet.
I slutet av 2025 pekar sannolikheten för ytterligare minst två sänkningar till, ned till 2,75 procent – med en ganska stor sannolikhet för att det även kan bjudas på en tredje sänkning det året.
Rörliga boräntor brukar grovt sett följa Riksbankens styrränta, både uppåt och nedåt. Skulle boräntorna sjunka 1 procentenhet skulle det dra ned räntekostnaden för ett tremiljonerslån med 2 500 kronor per månad före ränteavdraget.
"Riskerna för bakslag finns fortfarande kvar. Inte minst skapar växelkursens utveckling osäkerhet. En svagare krona skulle kunna ge oönskade inflationsimpulser", säger Thedéen enligt ett tal publicerat på Riksbankens hemsida i samband med att han besöker Malmö och Köpenhamn.
"Vi närmar oss"
Huvudbudskapet är dock fortfarande att det kan bli aktuellt att sänka styrräntan från 4,00 procent – den högsta nivån sedan 2008 – i maj eller juni.
"Vi närmar oss därför ett läge då behovet att föra en åtstramande penningpolitik minskar", säger Thedéen.
En annan faktor som påverkar när och hur mycket Riksbanken kan justera sin styrränta är enligt Thedéen vad andra centralbanker gör.
"Men vi ska inte koppla den svenska penningpolitiken direkt till andra centralbankers agerande. Det är inflationstrycket och utsikterna för inflationen här i Sverige som avgör vår penningpolitik", säger han.
Inflationssiffror på fredag
Talet hålls inför färska svenska inflationssiffror för mars på fredag, vilket är den sista laddningen inflationsstatistik inför Riksbankens nästa räntebesked den 8 maj.
Snittprognosen för den så kallade KPIF-inflationen i mars – där effekterna av boräntor har räknats bort – ligger på 2,6 procent enligt Bloomberg. Det kan jämföras med 2,5 procent i januari och Riksbankens inflationsmål på 2 procent i KPIF-inflation.
Kronan har stärkts något sedan årets bottennapp på 11,60 kronor per euro den 1 april, men har sedan årsskiftet tappat 45 öre mot den gemensamma valutan.
.jpg)
