Han kan sabba svenskarnas räntedrömmar
Ett tydligt hot mot pressade hushåll som drömmer om lägre boräntor har vuxit till sig i USA under våren. Allt fler frågar sig om USA:s centralbank Federal Reserve (Fed), med sin chef Jerome Powell, kommer att sänka räntan alls i år.
Vi står inför två månader med viktiga räntebesked från centralbanker runt om i världen. Beskeden kan påverka Riksbankens manöverutrymme och blir på så sätt avgörande för svenska boräntor och alla räntepressade svenska företags finansieringskostnader.
Riksbanken har två räntebesked inplanerade inför halvårsskiftet – i maj och juni – och väntas börja sänka räntan med 0,25 procentenheter, ned från dagens 4,00 procent.
1 maj: USA:s centralbank Federal Reserve (Fed)
3 maj: Norges centralbank
7 maj: Australiens centralbank
8 maj: Riksbanken, Brasiliens centralbank
9 maj: Storbritanniens centralbank
20 maj: Kinesiska bankräntor
23 maj: Turkiets centralbank
5 juni: Kanadas centralbank
6 juni: Europeiska centralbanken (ECB)
7 juni: Rysslands centralbank
12 juni: USA:s centralbank Federal Reserve (Fed)
13 juni: Japans centralbank
20 juni: Kinesiska bankräntor, Norges centralbank, Storbritanniens centralbank
27 juni: Riksbanken, Turkiets centralbank
— Om Fed inte sänker i år är det klart att det kan bli en motvind även för Riksbanken. Det finns en gräns för hur långt man kan dra den här gummisnodden, säger SEB:s USA-ekonom Elisabet Kopelman.
Och kan inte Riksbanken sänka den svenska styrräntan så lär de rörliga boräntorna i Sverige inte heller röra sig särskilt mycket nedåt.
Kopelman utgår trots allt från att Riksbanken sänker den svenska styrräntan den 8 maj. Men hon tror det dröjer till senare i år när det gäller Fed.
Fed-chefen Jerome Powell har inför onsdagens räntebesked deklarerat att han vill se tydligare bevis för att inflationen i USA är på väg mot målet för att mjuka upp penningpolitiken.
Risk för dyrare dollar
En fortsatt hög styrränta i USA – just nu på 5,25-5,50 procent – kan göra dollarn dyrare. Det är till och med troligt att det blir så om Riksbanken sänker i maj – oavsett om det finns motiv för sänkningen i svensk statistik.
En dyrare dollar kan ge en ny inflationsimpuls i Sverige, då mycket av importen betalas i dollar. Det kan i sig radera ut svenska räntesänkningar.
— Fed kan också påverka ECB (Europeiska centralbanken). Det kanske är ännu viktigare för Riksbanken, säger Kopelman.
I den "dot plot" som kom i mars – Fed-ledamöternas ränteprognoser – fanns tre räntesänkningar i år och ytterligare tre 2025. Det kommer ingen ny i beskedet den 1 maj och Powell lär inte hänvisa till den gamla, enligt Kopelman.
Många på marknaden hoppas få nya signaler av Powell på presskonferensen efter beskedet – som guidar till rätt positioner när det gäller allt från börsen till valutor och obligationer.
"De har blivit tagna på sängen"
Kopelman tror att det är förgäves.
— För de vet inte. De har blivit tagna på sängen av den nya accelerationen i tillväxten, på arbetsmarknaden och för inflationen. Jag tror att de kommer vara väldigt försiktiga.
Hon räknar i stället med att Fed-budskapet blir att penningpolitiken är tillräckligt åtstramande och att det nu bara gäller att ge den tillräckligt med tid att verka.
Fast hon kan tänka sig att Fed kommer med någon typ av besked om att mjuka upp sin plan för att avveckla stödköpsportföljen på 7 400 miljarder dollar (motsvarande 81 000 miljarder kronor). För närvarande finns ett tak för avvecklingstakten på 95 miljarder dollar per månad.
Rättad: I en tidigare version förekom ett felaktigt årtal.
