Stödet ska gå till finansiering av en anläggning för infångning av koldioxid, så kallad bio-CCS, som ska ge minusutsläpp på 800 000 ton av den klimatfarliga gasen per år.
Tanken är att skeppa koldioxiden för slutlagring under havsbotten i Nordsjön, med planen att teckna transport- och lagringsavtal inom kort. Nästa steg i processen är ett investeringsbeslut, som beräknas ske under första kvartalet i år.
— Det är en jätteviktig pusselbit för att vi ska kunna gå vidare, säger vd:n Anders Egelrud och tillägger att satsningen behövs både för att bygga upp en svensk industri för koldioxidinfångning och för att nå de europeiska klimatmålen.
Första auktionen
Den omvända auktionen är den första som har genomförts. Systemet har tagit lång tid att få på plats – bland annat behövde det godkännas på EU-nivå – och beskrivits som nödvändig för att aktörer ska våga satsa på tekniken.
— Det var verkligen nu vi behövde besked som senast. Nu kan vi fortsatt hantera de kontrakt som vi redan har tecknat med stora globala företag som kommer stå för mer än två tredjedelar av intäkterna till det här projektet, säger Egelrud.
"Fortare på plats"
Sex bolag sökte stödet när det utlystes i slutet av förra sommaren.
— Det var bara ett företag som fullt ut kunde visa i sin genomförandeplan på ett övertygande sätt att man har kapacitet att leverera de här infångade utsläppen i tid – och att det finns en köpare av de här utsläppen, säger Martin Flack, tillförordnad avdelningschef på myndigheten.
Pengarna ska betalas ut löpande under maximalt 15 år.
Stockholm Exergi har tre år på sig att börjar lagra koldioxid (med möjlighet till två års förlängning), först då börjar pengarna betalas ut.
— Om de inte är i gång inom tre år så har de ju inte levt upp till kraven i upphandlingen. Och då kommer vi inte att kunna gå vidare med att betala ut stöd, säger Flack.

Finnes: 15 miljarder
Myndigheten har 15 miljarder kronor kvar att fördela. Det sker med en ny auktion som planerar att utlysas i år. Pengarna kan användas till investeringar eller drift av bio-CCS-satsningar.
Det senaste året har utvecklingen inom området gått knackigt. Flera CCS- och närbesläktade CCU-projekt (där koldioxiden i stället används till att exempelvis skapa e-metanol) i Sverige och globalt har lagts i malpåse.
— Förhoppningsvis kommer flera av dem att komma igen, och att de kan se och lära av vad vi har gjort, säger Egelrud.