Vad handlar det om?
EU:s långtidsbudget (förkortad MFF på engelska) sätter ramarna för vad EU gemensamt ska satsa på under perioden 2028–2034. Traditionellt handlar mycket om att stötta jordbruket och jämna till förhållandet mellan fattiga och rika regioner. Men här ingår också allt från gränsövervakning och studentutbyten till föreningsstöd och samarbeten om åklagare.
Vad handlar det inte om?
Skola, vård och omsorg är sådant som alla länder sköter på egen hand, liksom polisen och försvaret. Fast nu är trycket hårt på att åtminstone hjälpa länderna att rusta upp sina försvar, med anledning av Rysslands krig i Ukraina.
Är det mycket pengar?
Ja – och nej. I rena tal är budgeten enorm, drygt 10 000 miljarder kronor för den senaste sjuårsperioden. Det motsvarar å andra sidan bara drygt 1 procent av EU-ländernas totala bnp. En ständig dragkamp pågår mellan de som anser att EU borde göra mer eller mindre.
Vem betalar?
Framför allt de 27 medlemsländerna som betalar till budgeten utefter sin folkmängd och ekonomiska styrka. Sverige – som står för runt 40 miljarder kronor varje år – tillhör de rikare länder som betalar mer än vad man får tillbaka i rena bidrag. Mindre delar kommer också från moms- och tullavgifter.
Vad bråkas det om?
Det mesta. Länderna i syd och öst vill traditionellt ha mer regionalstöd och stora jordbruksländer som Frankrike vill absolut inte skära i bondestödet. Sverige går mot strömmen på många områden, vill ha en liten budget som satsar mer på försvaret och sätter hårda krav på att länderna uppfyller grundkrav om demokrati och rättsstatsprinciper.
