Timmarna före räntebeskedet väntas färska inköpschefsindex från eurozonens största ekonomier – Frankrike och Tyskland – men även för hela eurozonen. Men bedömare tror inte att vare sig inköpschefsindex, eller ECB:s utlåningsstatistik tidigare i veckan, kommer att påverka vad som väntas bli ett beslut att ta en paus efter ECB:s sänkning med 0,25 procentenheter till 2,00 procent i juni.
Nära slutet
Det är inte troligt att veckans data kommer att leda till någon sänkning i sista minuten, skriver Jari Stehn, europeisk chefsekonom på den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs, i en kommentar inför beskedet. Men svaghetstecken kan stärka argumenten för att ECB lättar på penningpolitiken senare i år, tillägger han.
ECB-chefen Christine Lagarde sade i samband med junisänkningen – som var ECB:s åttonde räntesänkning på ett år – att ECB nu är nära ett slut på räntesänkningscykeln.
En del bedömare, som förmögenhetsförvaltaren Pimcos portföljförvaltare Konstantin Veit, tror att ECB kan göra en sänkning till, kanske i september, när bankens ekonomer har tagit fram nya prognoser som befaras visa att inflationen är på väg att parkera under målnivån på 2 procent.
”Men vi ser en möjlighet att sänkningscykeln redan är avslutad på nuvarande räntenivå på 2 procent”, skriver Veit.
Halverad styrränta
ECB:s räntebeslut är en viktig parameter för Riksbankens penningpolitiska utrymme och möjligheten för Erik Thedéen och hans direktion att justera den svenska styrräntan.
Precis som Riksbanken har ECB med alla räntesänkningar sedan 2024 – när inflationschocken började ebba ut – halverat styrräntan. De lägre styrräntorna har tryckt ned ränteläget rejält, inte minst för svenska bolånetagare med rörlig ränta.
