Runtom i Sverige jobbar ännu flera kommuner – däribland Västerås, Uppsala, Halmstad och Gävle – för att sänka halterna av PFAS-kemikalier i dricksvattnet. Detta för att inte överskrida Livsmedelsverkets nya gränsvärde som gäller från och med den 1 januari 2026.
Totalt beräknas kostnaden för PFAS-reningen i dricksvatten landa på på 5 miljarder kronor i investering och en miljard i årlig driftskostnad för landets kommuner.
— Förorenaren ska betala, enligt "Polluter Pays Principle" som finns i miljöbalken, EU och OECD. Men tyvärr kan kostnaden för PFAS-reningen hamna på VA-taxan, säger Bertil Lustig, dricksvattenexpert på Svenskt Vatten.
I många fall är orsaken bakom PFAS-föroreningarna Försvarsmaktens tidigare utsläpp via brandskum. I Uppsala är det också Försvarsmakten som får betala för reningen sedan Högsta domstolen i våras valde att inte pröva domen efter Försvarsmaktens överklagan. Även för PFAS-föroreningar i Halmstads dricksvatten anses Försvarsmakten ansvarig och ska ersätta vattenbolaget för reningsarbetet.
Höjd taxa
I Västerås landar notan för PFAS-reningen dock på konsumenterna. Där behöver halterna från ett av vattenverken minska samtidigt som man ännu inte slagit fast orsaken till föroreningarna. Mälarenergi Vatten och Västerås stad gör med hjälp av koncernen Sweco nu en utredning om PFAS i dricksvattnet, om tänkbara föroreningskällor och möjliga reningstekniker.
”Vatten- och avloppstaxan kommer att behöva justeras när PFAS-reningen tas i drift”, uppger Jenny Holmberg, pressansvarig vid Mälarenergi Vatten i ett mejlsvar för TT, och tillägger:
”Varken Mälarenergi Vatten eller våra kunder har gjort något fel. Men det är – i alla fall just nu – hos våra kunder som kostnaderna hamnar. ”
Lyfts i utredning
Ökande krav på rening av dricksvatten kan bli ohållbart dyrt för kommunerna, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten.
— Priset på vatten kommer öka och tas ut på VA-taxan, säger han och har efterlyst mer statligt engagemang i frågan.
Dricksvatten ligger under landsbygdsministerns ansvarsområde, uppger Diana Ayoub, stabschef hos landsbygdsminister Peter Kullgren, men betonar att frågan är relevant för flera ministrar.
”Investeringsbehovet i vatteninfrastrukturen är stort, vilket lyfts i VA-beredskapsutredningen som miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari tog emot i december. Betänkandet är nu på remiss”, skriver Diana Ayoub.
