Det kan gå snabbt att slopa kravet på kvartalsrapporter på Stockholmsbörsens huvudlista, enligt Sverre Linton.
— Om USA – och kanske även London – släpper på kraven tror jag att vi kommer att få se en rörelse mot uppluckring av kraven även här, säger han.
Går längre än lagen
En faktor som bäddar för snabba förändringar är att börsens krav på kvartalsrapporter går längre än svensk lag och EU-direktiv. Där krävs bara årsredovisning och halvårsrapport. Till detta kommer EU-kommissionens uttalade mål att förenkla regler.
Mindre redovisningsbörda skulle dessutom kunna ses som ett sätt att öka Stockholmsbörsens attraktionskraft när onoterade bolag på väg att noteras ska välja vilken börs de ska gå till, enligt Linton:
— Nasdaq Stockholm känner nog att de har tappat ett par prestigenoteringar nu, i form av Klarna och Spotify. De är nog villiga att anstränga sig ganska mycket för att inte tappa fler.
Han tycker dock tät rapportering är ett viktigt skydd för investerare.
— Jag tycker det är bra att börsen vågar ställa högre krav och gå längre än lagen, säger han.
Många börsbolag ser kvartalsrapporten som en möjlighet att nå ut till fler kunder och investerare.
— Jag tycker det är positivt om man kan prata mer om den långsiktiga utvecklingen än den väldigt kortsiktiga. Om det hade hjälpt med sex månader gentemot tre månader har jag svårt att bedöma, säger H&M:s vd Daniel Ervér när TT tar upp frågan med honom.
Ökad osäkerhet, skakigare börser
Det kan finnas risker för att informationsflödet minskar om kvartalsrapporter slopas, enligt Nasdaq Stockholm. Det kan ge ökad osäkerhet och i förlängningen skakigare börskurser. Det kan även öka risken för insiderhandel och spekulation och trycka upp kapitalkostnaderna, skriver börsens presskontakt Erik Gruvfors i ett mejl till TT.
Ett argument för att slopa kravet är att det skulle minska den administrativa bördan för mindre bolag.
”Samtidigt har en majoritet av marknadsaktörerna önskat bibehålla kravet för att säkerställa marknadens transparens och effektivitet”, skriver Gruvfors.
Regelverket som styr uppdateras årligen och det är normalt börsen själv som både tar initiativ till regeländringar och sedan är sista beslutsinstans. Konsultation ingår i processen, med aktörer som Svenskt Näringsliv, Finansinspektionen, börsbolagen och investerare.
