De senaste åren har konflikter och krig eskalerat runt om i världen.
I februari 2022 inledde Ryssland sitt fullskaliga invasionskrig mot Ukraina, som pågår än i dag.
Klicka här för att följa oss på Google2023 inleddes kriget mellan Israel och Hamas och samma år inleddes även ett inbördeskrig mellan den sudanesiska armén och den paramilitära gruppen Rapid Support Forces i Sudan, en konflikt som pågår även 2026.
Som om inte det vore nog inledde USA och Israel attacker mot Iran den 28 februari 2026 som resulterade i att landets högste ledare, ayatolla Khamenei, dog. Iran besvarade attackerna genom att gå till angrepp mot Israel och amerikanska militärbaser runt om i Mellanöstern.
Med andra ord lever vi i de mest oroliga tiderna sedan andra världskriget. Därför är frågan rimlig att ställa sig vad som händer om kriget faktiskt skulle komma till Sverige.
Den 6 mars konstaterade dessutom Försvarets radioanstalt, FRA – vars arbete är att bedriva signalspaning och kartlägga yttre hot mot Sverige – att hotbilden mot Sverige är allvarlig.
– Det är en farlig tid som vi går in i, säger Björn Lyrvall, generaldirektör på FRA.
Hur påverkas lönen om det blir krig i Sverige?
Mellan åren 2006 till 2022 hette Sveriges Riksbankschef Stefan Ingves. I dag är han bland annat en del av Dagens Nyheters ekonomipanel och i ett svar till en läsarfråga om huruvida ens inkomst är garanterad om Sverige befinner sig på randen till krig, redogör han för sin spådom.
Ingves menar att det inte finns något enkelt svar. Det är omöjligt att sia om framtiden och hur världen kommer att se ut. Och i länder där krig förekommit tidigare är förutsättningarna andra än i Sverige, där det varit fred i över 200 år.
Då kan hela samhällsekonomin drabbas av höga kostnader
Han reflekterar kring möjliga scenarier och redogör att det i Sverige finns en fullgod beredskapslagstiftning. I ett skarpt läge där Sverige kan stå på randen till krig så gäller det att ”laga efter läge och hantera det okända”.
Där försvaret måste rustas upp och militären finansieras så kommer sådana utgifter påverka hela samhällsekonomin, menar Stefan Ingves.
Han skriver i Dagens Nyheter om ett sätt att se på det: ”Måste man välja mellan smör och kanoner, då väljer man kanoner och avstår från smör”. Med det syftar han till att hela samhällsekonomin påverkas och allt kostar. Det i sin tur innebär att resurser omfördelas, vilket påverkar hushållen och deras inkomster.
Då kan staten bestämma över ditt sparande
Därtill menar han att den svenska kronan är en förhållandevis liten valuta som sannolikt blir försvagad i samband med krig eller konflikt som orsakar stigande inflation. Det följs av stigande räntor vilket gör att staten kan behöva låna mer av centralbanken. I ett ”riktigt dåligt scenario”, som Ingves beskriver det, får man då en inflation som fortsätter stiga om man trycker mer pengar, vilket i dagsläget är förbjudet i Sverige.
Under 1980-talet infördes en rad regleringar på finansmarknaden, något han menar kan bli verklighet igen om situationen förvärras i Sverige. I så fall skulle staten bestämma över hushållens sparande och kan därmed tvinga dem att låna ut pengar till staten. För att svenska staten ska ha råd med sina egna lån i ett sådant scenario, så kan den styra sparräntorna så lånen kan betalas, redogör Ingves för.
.jpg)
Spara pengar och hoppas att det inte blir verklighet
Ingves listar mängder med teoretiska scenarier för hur både privatekonomi och samhällsekonomi skulle kunna beröras i händelse av en eskalering, eller rent av krig, i Sverige. Men vad är egentligen slutsatsen?
Ingves menar att svenska folket ska räkna med ekonomiska förhållanden som man inte råder över på hushållsnivå. Han menar därtill att alla bör spara om det är möjligt för att kunna hantera oförutsedda utgifter och hoppas att de lägen som teoretiskt kan inträffa inte gör det. Se även till att klara av vardagen med grannarna så gott det går.
.jpg)
