Bostadstillägget ges till svenska pensionärer, eller de med sjuk- eller aktivitetsersättning, för att de ska få stöd och hjälp med att betala sina boendekostnader. Det ges framför allt till de med låg inkomst.
Du som är mottagare av tillägget måste dock tänka på vissa viktiga aspekter som annars kan slå tillbaka mot dig. Du kan nämligen krävas tillbaka på delar av eller hela stödet – vilket kan bli en rejäl slant.
Pensionsmyndigheten: Det krävs om du får bostadstillägg
I ett mejl till Nyheter24 redogör Linnea Bergnéhr på Pensionsmyndighetens kommunikationsavdelning att det är myndigheten som administrerar bostadstillägget och att du som privatperson behöver ha koll.
”Som mottagare av bostadstillägg behöver man hålla koll på och anmäla förändringar som påverkar bostadstilläggets storlek som till exempel ändrad bostadskostnad, ändrade boendeförhållanden”, skriver hon och exemplifierar sedan:
”Om någon flyttar in eller ut från bostaden, man blir sambo, har barn som fyller 20 år, får ändrade villkor för driftskostnader i hyresavtalet, nya inkomster, ändrade inkomster, förändringar gällande tillgångar som överstiger 100 000 både svenska och utländska bankmedel, fonder och aktier samt nya fastighetsinnehav”.
Kravet på pensionären: Anmäl förändringar
Bergnéhr betonar nämligen att du som mottagare helt enkelt ansvarar för att lämna de uppgifter som Pensionsmyndigheten efterfrågar. Det gäller dels när du skickar in din ansökan för första gången men det krävs också att du därefter inkommer med en anmälan om eventuella förändringar uppstår.
Senast får de lämnas inom 14 dagar.
Så mycket av bostadstillägget kan du krävas betala tillbaka
Den stora frågan är dock: hur stora återkrav kan myndigheten begära om man fått bostadstillägget på felaktiga grunder och således en felaktig summa?
Faktum är att det visar sig vara en hel del.
”Hela eller delar av det felutbetalda bostadstillägget kan krävas tillbaka. Detta beror på omständigheter i det enskilda fallet", skriver Linnea Bergnéhr avslutningsvis till Nyheter24.
