Tisdagen den 26 augusti lät riksdagens pensionsgrupp meddela att man inför en gas i pensionssystemet. Den så kallade gasen innebär att allt överskott som kan tänkas finnas i inkomstpensionssystemet ska kunna fördelas mellan Sveriges pensionärer.
Gasen resulterar i omkring 100 kronor mer i pensionsutbetalning varje månad – 1 200 kronor på ett år.
– Vi har fattat ett historiskt beslut som på sikt kommer ge mer pengar i plånboken till dagens pensionärer – men också till morgondagens pensionärer, lät socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) förkunna på en presskonferens.
Blandade åsikter om införandet av pensionsgas
Rösterna har varit många efter att förändringen meddelades. Många menar att det är ett steg i rätt riktning då en gas inte funnits tidigare.
Andra menar att för lite görs och att det istället är ett slag i ansiktet på alla pensionärer då en hundralapp gör alldeles för lite när priserna och omkostnaderna ökat i Sverige.
En som lyft sin åsikt är organisationen SPF Seniorernas förbundsordförande, Maria Larsson, som i ett pressmeddelande redogjort följande:
– Det är bra att politikerna äntligen kommit överens om hur överskottet i pensionssystemet ska hanteras och att en del av överskottet kommer att gå direkt till pensionärerna. Samtidigt är det så kallade balanstalet onödigt försiktigt satt och ger inte tillräckligt med pengar i fickan hos pensionärerna. Det är helt otillräckligt med någon hundralapp mer i månaden när pensionärerna efterfrågar tusenlappar för att kunna gå runt.
Den stora frågan blir följaktligen hur stor pensionen bör vara för att ligga på en rimlig nivå.
MISSA INTE: Då blir kontanter oviktiga – enligt experten
Räcker pensionsgasen?
För att reda ut det och andra frågetecken har Nyheter24 pratat med pensionsekonomen Trifa Chireh. Hon redogör att införandet av gasen är ett steg i rätt riktning men att effekten inte blir jättestor.
– Men signalvärdet är viktigt. Pensionerna kan utvecklas i takt med ekonomin, slår hon fast.
Räcker det?
– Gasen är positiv men den löser inte allt. Det finns två huvudsakliga sätt att långsiktigt stärka pensionerna. Dels gasen, som delar ut överskott när det finns, dels en höjning av pensionsavgiften från dagens 17,21 procent till exempelvis 18,5 procent. Gasen ger en snabb men begränsad effekt, medan höjd avgift bygger en stabilare grund för framtiden. Kombinationen av båda skulle skapa både kortsiktiga och långsiktiga vinster.
Många fattigpensionärer missar stödet de har rätt till
Enligt Trifa Chireh krävs ett strukturellt arbete för att kunna möta de utmaningar som livsinkomstskillnader, deltidsarbete och karriäravbrott är. Det påverkar pensionerna, inte minst kvinnornas pensioner, menar hon.
– Här är jämställdhetsperspektivet avgörande. Gasen löser inte detta. Samtidigt vore det värdefullt att automatiskt fånga upp alla med låga pensioner till exempel genom att förenkla och automatisera ansökan om bostadstillägg. I dag missar många fattigpensionärer det stödet som de faktiskt har rätt till.
Så mycket bör seniorerna få ut i pension
Men vad är då en skälig pension för landets äldre? Frågan är inte helt enkel att besvara men det finns en tumregel.
– Det går inte att sätta en exakt siffra, men en tumregel är att pensionen bör motsvara omkring 60 till 70 procent av slutlönen för att ge en rimlig levnadsstandard. Med dagens höga räntor och dyrare vardagskostnader är det extra tydligt hur viktigt det är att både utveckla det allmänna pensionssystemet och värna tjänstepensionen, säger Chireh och tilläger avslutningsvis:
– I tider med hög inflation och stigande kostnader märks det extra tydligt att marginalerna för många pensionärer är små, och att höjda pensioner därför är en central fråga för välfärden framåt.
