Kronofogden jobbar på uppdrag av regeringen för att 1. bidra till att finansieringen av den offentliga sektorn säkerställs, 2. bidra till att samhället fungerar väl för både privatpersoner och näringsliv och 3. för att motverka brottslighet.
"Vi genomför vårt uppdrag genom att se till att den som har rätt att få betalt får det. Det kan vara myndigheter, kommuner, företag eller privatpersoner som ansöker om vår hjälp med att få betalt", skriver de på den egna hemsidan och fortsätter vidare:
"Vi ger även stöd till den som ska betala sina skulder och ser till att betalningar sker på ett rättssäkert sätt. Detta gör vi bland annat genom att arbeta förebyggande, erbjuda skuldsanering och genom att hjälpa till vid tvister som inte rör betalning, till exempel i samband med en vräkning."
Och när det gäller de senare – som är skuldsatta – ser myndigheten en ökning. Mellan årsskiftet 2023/2024 och årsskiftet 2024/2025 ökade antalet skuldsatta med 20 000, till hela 436 996 personer. I ett pressmeddelande har rikskronofogden Fredrik Rosengren kommenterat utvecklingen:
– Det här är både oroande och allvarligt. Det har varit några år med tufft ekonomiskt läge, med ökande priser och räntehöjningar. Ökningen av skulder visar tydligt att svenska hushåll har svårt att få sina pengar att räcka till, och allt fler har problem med att betala sina räkningar. Vi vet att många av dem som har skulder hos oss blir kvar länge, och de har svårt att komma ur sin situation även om tiderna blir bättre.
Kronofogdens utmätning sker i en viss ordning
För att se till att dessa skulder återbetalas kan myndigheten vidta flera olika typer av åtgärder. En sådan är utmätning, vilket innebär att Kronofogden utreder vilka tillgångar du har – i form av exempelvis lön, inkomst och ägodelar – och använder dessa för att betala av delar eller hela skulden. Tumregeln är att de alltid försöker utmäta det som orsakar minst skada för den skuldsatta. På den egna hemsidan har Kronofogden listat i vilken ordning olika tillgångar vanligtvis blir utmätta.
- Kontanta medel, alltså pengar.
- Pengar som finns på banken eller skatt som du ska få tillbaka.
- Fordringar, exempelvis om någon är skyldig dig pengar.
- En del av din lön eller annan inkomst.
- Fondandelar och aktier du har.
- Övrig lös egendom – exempelvis bostadsrätter eller bilar.
- Fast egendom – vi kan utmäta en fastighet om du inte betalar de lån den är pantsatt för. Om fastigheten är värd mer än lånet, kan vi utmäta den även för andra skulder än själva fastighetslånet.
- Skepp, luftfartyg, tvistiga fordringar (krav som det råder oenighet om).
Vad är beneficieegendom?
När det kommer till lösa ägodelar tar inte Kronofogden vilka föremål som helst. Man tar nämligen hänsyn till det man kallar beneficium – alltså sådana saker som är fördelaktiga, och kanske till och med nödvändiga, för den skuldsattes uppehälle. Sådana saker kallar man beneficieegendom. För Nyheter24 förklarar Mattias Lindgren, kronoinspektör på Kronofogden, vad det kan handla om för prylar och när man utmäter även sådan egendom.
– Man har beneficium av att ha en tv, dator, köksmöbler, säng och telefon. Så kommer vi hem till någon och denne bara har en tv, då kan vi inte utmäta den, såvida den inte är väldigt dyr. Då kan vi utmäta tv:n och sedan lämnar vi pengar så att den skuldsatte kan köpa en ny, billigare, tv.
– Detsamma gäller för en bil. Du har ju beneficium av den, om det är så du tar dig till och från jobbet. Men då kan vi utmäta bilen om den har ett väldigt högt värde och så får du en viss summa pengar att köpa en ersättningsbil för efter att den tidigare bilen sålts av oss.
Är föremål med högt emotionellt värde beneficieegendom?
Hur är det då med smycken, exempelvis en vigselring, vilken kanske inte har ett lika praktiskt värde?
– Den har ju i stället ett emotionellt värde. Så har du en vigselring för 3 000 kronor, då kommer vi inte utmäta den, för den har ett större personligt värde för dig. Men är det en vigselring med en diamant och den är värd 50 000 kronor, då kommer vi utmäta den i alla fall, eftersom då är övervärdet så pass stort att det trumfar det emotionella värdet.
Som skuldsatt kan du alltid överklaga utmätningsbeslut.
– Då är det domstolen som får pröva om det varit rätt och riktigt, konstaterar Lindgren.
MISSA INTE: Tysk turist försvunnen – polisen går ut med bild
