Ett nytt år med flera förändringar som trätt i kraft har blivit verklighet för många. Inte minst landets seniorer. Vid årsskiftet trädde flera ekonomiska reformer i kraft som alla på olika sätt påverkar allmänheten.
Några av förändringarna som påverkar plånbokens storlek 2026 är exempelvis höjningen av inkomstpensionerna, det förhöjda grundavdraget – vilket bidrar till lägre skatt på pension. Därtill sjösattes tandvårdsreformer för alla över 67 år, som resulterar i lägre kostnader för tandvård och tandvårdsbehandlingar.
Klicka här för att följa oss på Google
Det finns fattigpensionärer i Sverige 2026
I takt med att fler äldre får allt mer pengar kvar varje månad står färre kvar och vänder på slantarna för att få ekonomin att gå ihop. Men trots ekonomiska reformer och mer pengar i plånboken är det inte alltid nog. Det finns fortfarande fattigpensionärer i Sverige.
En annan central del som påverkar pensionen 2026 är införandet av riktåldern, som satts till 67 år. Det innebär rent konkret att garantipension och bostadstillägg inte kan tas ut förrän vid 67 års ålder.
Skulle man ha mycket låg inkomstpension har man tidigare kunnat fylla ut den med garantipension, vilket innebär att väntan på ett fullständigt grundskydd nu blir längre i och med införandet av riktåldern.
Pensionsekonomen Trifa Chireh redogör för hur riktåldern påverkar seniorerna.
– För personer med sliten hälsa eller begränsad arbetsförmåga riskerar åren fram till 67 att bli ett ekonomiskt vakuum, där man är för frisk för sjukförsäkringen men för sliten för att orka arbeta heltid. Den gruppen får ofta leva på mycket små inkomster under en period som kan vara flera år. För den som är beroende av grundskyddet är ekonomin som ett korthus. En hyreshöjning eller dyrare mat kan räcka för att allt ska rasa, säger hon till Nyheter24.
.jpg "Pensionsekonomen Trifa Chireh. Foto: Pressbild")
Där går den ekonomiska gränsen för att vara en fattigpensionär 2026
Var går då gränsen för vad en fattigpensionär är 2026? När det kommer till EU:s mått av vad som anses vara ”relativ fattigdom” definieras det som 60 procent av medianinkomsten efter skatt.
– I svensk kontext motsvarar det runt 15 600 kronor i månaden för en ensamstående pensionär år 2025/2026. Det är en viktig riktpunkt, men i praktiken hamnar många äldre långt under den nivån.
För pensionärer med små marginaler syns gränsen inte i en tabell, utan i vardagen, menar Trifa Chireh.
– Det handlar om när pengarna inte längre räcker till det mest grundläggande och varje räkning blir en avvägning mellan behov som alla egentligen är självklara. Som jag brukar säga: fattigdom är inte en siffra, det är en vardag där varje räkning blir en risk och varje oväntad utgift ett hot mot tryggheten.
När är man då fattigpensionär rent konkret?
– En tydlig markör är när hela eller nästan hela pensionen består av garantipension, eller när inkomstpensionen är så låg att den måste fyllas ut med grundskyddet för att hyran och de fasta kostnaderna ska gå ihop.
.jpg "Foto: Henrik Montgomery/TT")
300 000 svenskar får hela pensionen från garantipensionen
Det är nämligen så att i dagsläget får omkring 300 000 pensionärer hela sin pension från garantipensionen och många fler har så pass låg inkomstpension att de hamnar nära EU:s fattigdomsgräns även efter att bostadstillägget betalats ut.
– I den gruppen är många ensamboende pensionärer som hör till de allra mest utsatta, främst kvinnor som arbetat i lågbetalda yrken och därmed får en livslång ekonomisk svaghet som följer med in i pensionsåren, säger Chireh och fortsätter med att utveckla:
– För de här pensionärerna är ekonomin extremt känslig. Garantipensionen höjs visserligen marginellt 2026, men bostadstillägget justeras nedåt samtidigt som boende- och matkostnaderna fortsätter uppåt. Det gör att marginalerna snarare minskar än ökar. Med inkomster som knappt räcker till hyra, mat och mediciner och där det inte finns något utrymme alls för tandvård, glasögon eller hemtjänstavgifter.
Ett värdigt åldrande kräver nämligen inte lyx, men det kräver marginaler. Och de marginalerna saknas helt för många äldre i Sverige, inte minst ensamboende kvinnor, slår hon slutligen fast.
