Januari är för många årets mest ekonomiskt ansträngda månad. Julens utgifter är betalda, vardagen fortsätter och nästa lön känns långt borta. För den som öppnar bankappen kan siffrorna på kontot väcka oro, ibland mer än man tror.
Enligt sparpsykologen finns det inga exakta svar som passar alla. Däremot finns det tydliga mönster. Och vissa belopp återkommer gång på gång som kritiska, både ekonomiskt och psykologiskt.
Klicka här för att följa oss på Google
Årets fattigaste ansträngda månad
För många hushåll är januari årets ekonomiskt tuffaste period. Pengar som gick till julfirande, resor och ledighet gör att saldot krymper snabbare än vanligt, samtidigt som vardagens kostnader rullar på som vanligt.
När siffrorna sjunker ökar därmed stressen. Enligt sparpsykologen Niklas Laninge på Opti, handlar det inte bara om faktiskt kronor, utan om hur hjärnan reagerar på små marginaler.
– Det handlar inte om lyx, utan om att ha tillräckligt för att klara vardagen utan stress, säger han i en intervju med Nyheter24.
Finns det en summa som är "för låg"?
Om man absolut måste sätta en gräns för en vanlig ensamstående vuxen i mitten av januari pekar Laninge ut ett tydligt läge där han börjar reagera.
– Om jag ändå måste sätta en siffra så säger jag 1 500 kronor. Då drar jag öronen åt mig, säger han.
Förutsättningen är att de stora utgifterna, såsom hyra, lån, el och försäkringar, redan är betalda via autogiro. I ett sådant läge ska pengarna på lönekontot främst räcka till det mest basala, som mat.
– Förutsatt att alla andra räkningar är betalda via autogiro går det att klara två veckor på 1500 kronor, men det är en utmaning. Under den nivån ökar risken för stress och för att man börjar frestas att använda krediter för konsumtion, vilket kan bli ett sluttande plan.
Under den nivån är det lätt att gripas av panik, och leda till beslut som kan bli dyra på sikt.
När saldot passerar 1 000 kronor händer något
Det finns också en tydlig psykologisk smärtgräns som Laninge ofta ser hos människor han möter.
– Ja. Förvånansvärt ofta runt 1 000 kronor. När saldot går från fyra till tre siffror sker ofta ett mentalt skifte: fokus flyttas från planering till överlevnad, och det är där stressen brukar skjuta i höjden, säger han.
Det är i det läget många börjar känna sig jagade av små utgifter, och där varje oväntad kostnad kan välta hela månaden.
Varningssignal 1: Ingen buffert alls
Hur allvarligt ett lågt saldo är beror mycket på om det finns pengar i bakgrunden. En buffert fungerar som en ekonomisk krockkudde vid oväntade utgifter som om man mot förmodan skulle behöva gå till tandläkaren, betala en extra elräkning eller om mobilen skulle gå sönder.
Men många saknar den marginalen. Finansinspektionen har kartlagt svenskarnas sparande och konstaterar att varannan konsument har mindre än 10 000 kronor i buffertsparande på sparkonto. Endast tre av tio har 50 000 kronor eller mer i ett sådant lättillgängligt sparande.
Laninge beskriver att hans varningsklockor börjar ringa tidigt.
– Mina varningsklockor börjar ringa redan när någon har mindre än en månads utgifter i buffert. Då handlar det inte längre om komfort utan om sårbarhet. Det går ofta att åtgärda, men lever man så länge blir livet i regel mer stressigt än det behöver vara.
Varningssignal 2: Noll kronor i marginaler
Den tydligaste varningssignalen är samtidigt den mest konkreta.
– Den mest uppenbara varningssignalen är noll kronor, vilket tyvärr är ganska vanligt.
Att leva helt utan marginaler betyder att minsta oväntade utgift kan leda till problem. Och det är ofta här krediter börjar kännas som en "lösning".
Laninge är tydlig med när han reagerar som mest:
– Har man noll i buffert och samtidigt under 1 000 kronor kvar, även om lönen är nära, då reagerar jag. Inte moraliskt, utan psykologiskt.
Varningssignal 3: När krediter känns lockande
När och om pengarna inte räcker kan det kännas frestande att ta en snabb kredit eller använda "köp nu, betala sen". Men här skärps tonen från flera håll.
Regeringen har pekat ut att konsumtionskrediter har vuxit snabbt och bidrar till överskuldsättning. Riksdagen har därför beslutat om hårdare krav för att få ge konsumentlån, vilket bland annat slår mot snabblåneföretag.
Laninges råd i januari är tydligt och rakt:
– Försök först och främst att ta dig igenom januari utan att använda krediter för konsumtion.
Då växer skulderna växer fort
Konsekvenserna av små marginaler syns också i statistiken. Enligt Kronofogden har 437 000 personer, cirka fyra procent av svenskarna, skulder hos myndigheten. Den totala skulden uppgår till 138 miljarder kronor.
Det är dessutom ojämnt fördelat. En procent av de skuldsatta står för en tredjedel av den totala skuldsumman.
Har du under 500-1 000 kronor kvar?
För den som befinner sig på årets fattigaste dagar är tipsen konkreta, och handlar mer om psykologi än perfekta kalkyler.
- Planera dagarna noga och fokusera på det mest nödvändiga: mat, transport och att alla räkningar är betalda.
- Prata med någon i samma situation, inte för att låna pengar, utan för att dela strategier och minska stressen.
- Var snäll mot dig själv och påminn dig om att detta är temporärt. Januari är en extrem månad för många.
Om det känns övermäktigt finns gratis stöd att få. Alla kommuner är enligt lag skyldiga att erbjuda budget- och skuldrådgivning. Rådgivningen är kostnadsfri, rådgivarna har tystnadsplikt och du kan vara anonym.
Hamna inte där igen – när lönen kommer
När lönen väl landar handlar nästa steg om att bygga ett grundskydd. Laninge lyfter två enkla åtgärder som gör stor skillnad över tid:
– Förebygg att situationen uppstår igen. Sätt autogiro på de viktigaste utgifterna och starta ett litet automatiskt sparande. Det gör enorm skillnad för både ekonomi och lugn.
Små steg kan räcka för att nästa januari ska kännas mindre som överlevnad, och mer som vardag.
