EU:s nya lönedirektiv har länge varit tänkt att träda i kraft den 1 juli 2026. Men nu dröjer implementeringen något.
Klicka här för att följa oss på Google
EU:s löneregler ska införas i Sverige
Förslagen om att införa en transparens i lönesättningen innebär bland annat att arbetsgivaren ska informera arbetssökande om vad ingångslönerna för jobbet ligger på för nivå.
Lönerapporter är även tänkta att lämnas till Diskrimineringsombudsmannen (DO) för att stävja diskriminerande lönesättning.
"Syftet är att motverka löneskillnader och stärka principen om lika lön"
Skandias privatekonom Christina Sahlberg säger i en intervju med Nyheter24 att direktivet handlar om att en strukturerad insyn tillämpas.
– Det är viktigt att understryka att detta inte handlar om att alla på arbetsplatsen plötsligt får se varandras löner. Direktivet handlar om strukturerad insyn till exempel rätt att få veta sin egen lön och genomsnittlig lön för likvärdiga roller. Syftet är att motverka osakliga löneskillnader och stärka principen om lika lön för lika arbete när reglerna införs i Sverige.
.JPG)
Nu skjuts lönereglerna upp till 2027
Den 11 mars lät regeringen dock meddela i ett pressmeddelande att man nu valt att skjuta på införandet av reglerna, som är tänkta att ge insyn i lönesättning på svenska arbetsplatser.
– Lönediskriminering måste bekämpas. Det långsiktiga samarbetet mellan staten och arbetsmarknadens parter har över tid också bidragit till att minska de osakliga löneskillnaderna på svensk arbetsmarknad. Det är därför viktigt att vara lyhörd när arbetsgivarna tydligt har framfört att det behövs mer tid. På så sätt håller vi nere den administrativa bördan och får bästa möjliga effekt för jämställdheten, säger jämställdhetsminister Nina Larsson, i ett pressmeddelande.
Istället för att låta direktivet träda i kraft till sommaren 2026 låter man nu meddela att ett förslag om att skjuta på införandet lagts fram. Tanken är att låta det träda i kraft den 1 januari 2027 istället.
Det finns risker förenade med de nya lönereglerna
I sin roll som privatekonom menar Christina Sahlberg att insynen i lönesättningen kommer att bidra till att skapa både en trygg och rättvis arbetsmiljö.
– Tydligare kriterier och bättre förståelse för hur löner sätts minskar misstro och ryktesspridning, och gör lönesamtalen mer professionella. Transparens är i grunden ett verktyg för att stärka tillit, inte för att granska enskilda personer.
Vilka risker finns med införandet?
– Till exempel om organisationen inte har tydliga och konsekventa lönekriterier där till exempel samma roll kan ha olika lön beroende på när man anställdes. Direktivet kan också innebära mer administration, rapporteringskrav och lönekartläggningar, vilket kräver att arbetsgivare jobbar aktivt med både sin lönestruktur och sin interna kommunikation.
