Torsdag 1 Dec
Stockholm

Covidvaccin har chans på Nobelpris

. Foto: TT

Inför veckans Nobelavslöjanden är upptäckten som banat väg för covidvaccinen en snackis. Frågan är om det redan är dags för tekniken bakom mRNA-vaccinerna att belönas?

Kommentera
Kopiera länk
Dela
Fakta: Nobelpris med vaccinkoppling

1901 gick Nobelpriset i fysiologi eller medicin till Emil von Behring. Han visade att antikroppar kunde överföras från en människa eller ett djur till andra människor som också blev immuna. Han lanserade bland annat ett serum från immuna hästar för att bota och förebygga difteri.

1951 fick Max Theiler priset för upptäckter kring viruset som orsakar gula febern. Detta gjorde att man senare kunde ta fram vaccin mot sjukdomen.

1954 tilldelades priset John Franklin Enders, Thomas Huckle Weller och Frederick Chapman Robbins för upptäckter som hade betydelse för senare utveckling av vaccin mot polio.

1976 gick priset till Baruch Blumberg för att han upptäckt att hepatit B-virus kunde orsaka kronisk hepatit. Upptäckten utgjorde förutsättningarna för att ett vaccin kunde utvecklas.

1987 fick Susumu Tonegawa priset för upptäckter kring B-cellers förmåga att producera antikroppar. Upptäckten har förbättrat möjligheten att använda vacciner.

2008 fick Harald zur Hausen priset för sin upptäckt att humant papillomvirus, hpv, är en nyckelorsak till livmoderhalscancer. Kunskapen har lett till utvecklingen av vacciner mot hpv.

Källa: nobelprizemuseum.se, nobelprize.org

De har spelat en avgörande roll för att vi nu ser slutet på pandemin, och redan förra året spekulerades det om ett Nobelpris skulle gå till forskare som kom på mRNA-tekniken som används i flera av vaccinerna mot covid-19.

Ofta dröjer det många år, ibland decennier, innan en upptäckt belönas med ett Nobelpris. Orsaken är att man vill vara helt övertygad om att upptäckten och den vetenskapliga grunden för den stämmer, förklarar Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelkommittén för fysiologi eller medicin.

— Generellt tar det ofta tid – inte bara för att utreda upptäckten, utan även för att se vilket genomslag och betydelse den får.

Ibland går det snabbt

Samtidigt påpekar han att ett antal upptäckter fått Nobelpriset redan fem, sex år efter att de såg dagens ljus. Till exempel belönades japanen Shinya Yamanaka 2012 för den upptäckt han publicerade bara sex år tidigare, om att vilka celler som helst i kroppen kan ”omprogrammeras” till omogna stamceller som sedan kan utvecklas till andra celltyper, exempelvis nerv- eller tarmceller.

— Ingen är gladare än vi när det går att ge priset snabbt efter att en upptäckt gjordes, men allt beror på hur vetenskapen fortskrider, säger Thomas Perlmann.

Nobelpriset ska enligt Nobels testamente ges till en upptäckt som ”hafva gjort menskligheten den största nytta”. Det borde med råge kunna sägas gälla mRNA-vaccinerna, som hittills getts i hundratals miljoner doser världen över och haft en avgörande roll för att bromsa pandemin.

Grundläggande upptäckter

Men vilken roll spelar det att många människor haft nytta av en upptäckt? Många gånger går priset i fysiologi eller medicin snarare till grundläggande upptäckter som ännu inte bidragit till exempelvis nya behandlingsmetoder.

Enligt Thomas Perlmann handlar det om en balansgång mellan att belöna å ena sidan grundläggande upptäckter som ökar förståelsen för hur vi människor fungerar, och å andra sidan upptäckter som kanske är mindre fundamentala men som haft stor betydelse för människors hälsa.

— Det finns inga principer här, men alla i kommittén balanserar de här sakerna i sin bedömning.

Om mRNA-vaccinerna skulle blir aktuella är nästa fråga vem eller vilka som skulle få priset. En vetenskaplig upptäckt är sällan verket av en person. Men Karin Loré, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet, har sin åsikt klar.

— Katalin Karikó. Hon har varit tongivande för utvecklingen och gjort flera grundläggande upptäckter som har varit avgörande för mRNA-vacciner. Hon har stått vid labbänken och är hjärnan och uppfinnaren bakom det, även om det självklart är ett komplext teamwork, säger hon.

Patenttvist inget hot

Karin Loré tycker att mRNA-vacciner är av kalibern att upptäckten skulle kunna belönas med Nobelpris.

— Den första vetenskapliga publikationen som visade att man kan injicera mRNA i en cell och få den att uttrycka protein kom 1990 så det är ingen ny upptäckt. Sedan har det varit många delar som behövts utvecklas. Men det är en fantastisk utveckling och en produkt av ett långvarigt vetenskapligt arbete.

I och med pandemin har grundupptäckten kring mRNA-vaccinen fått möjlighet att visa vad de går för. Och det gick snabbt. En avgörande förklaring till det är att resurser från många olika håll plötsligt riktades mot samma mål.

— I vanliga fall när man utvecklar ett vaccin tar man ett steg i taget och ser om det fungerar. Nu gjorde man allting samtidigt vilket innebär större risker. Men man såg att det fanns stora vinster med om det skulle fungera, säger Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet.

En fråga om är om de pågående stridigheterna kring mRNA-vaccinerna påverkar Nobelkommittén. Moderna anklagar Pfizer/Biontech för att ha inkräktat på patent rörande mRNA-tekniken och för att ha ”kopierat” Modernas vaccin och har tagit saken till domstol.

I princip spelar sådana stridigheter inte in i beslutet, enligt Thomas Perlmann.

— Men däremot skulle sådana stridigheter kunna spegla oklarheter kring vem som gjorde upptäckten eller hur, och vi är inte immuna för sådana signaler.

TT
Kommentera
Kopiera länk
Dela

Notifieringar

Slå på notifieringar för att få de senaste nyheterna från Nyheter24.