Expert: Stor fjäder i hatten för Ryssland
Spionavslöjandet med de två bröderna kan ha orsakat stor skada för Sverige – och är en framgång för den ryska underrättelsetjänsten, menar Henrik Häggström på Försvarshögskolan.Det säger mycket om deras förmåga, säger han.
Måndagen den 20 september 2021 genomför Säkerhetspolisen en insats i Mellansverige, där en man grips misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Snart därefter framkommer att denna vid tiden för insatsen var hög chef på en annan myndighet.
Det visar sig också att han tidigare arbetat vid Säkerhetspolisen och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, vid Försvarsmakten. DN kan också avslöja att han tjänstgjort vid KSI, Kontoret för särskild inhämtning, det allra hemligaste av alla svenska underrättelseorgan.
I november samma år grips ytterligare en man i ärendet, misstänkt för grovt spioneri. Det visar sig vara den förste mannens yngre bror.
I samband med detta skärps också misstankarna mot den äldre brodern till att nu gälla grovt spioneri. Brotten ska enligt åklagaren ha ägt rum mellan 2011 och 2021.
Den 11 november 2022 väcktes åtal mot bröderna, för grovt spioneri. Den äldre åtalas även för grov obehörig befattning med hemlig uppgift.
På fredagen väcktes åtal mot de båda bröderna som misstänks ha spionerat åt Ryssland i över tio års tid, fram till så sent som förra hösten.
Att den ryska underrättelsetjänsten GRU, som bröderna misstänks ha lämnat ut uppgifter till, haft ett samarbete med personer med tillgång till så känsliga uppgifter är ovanligt, menar Henrik Häggström, senior analytiker inom underrättelseanalys på Försvarshögskolan.
— Det är en stor fjäder i hatten för Ryssland och det säger mycket om deras förmåga. Det här är ju ett spektakulärt fall, det var väldig länge sedan en person som jobbat på Säpo och Must upptäcktes och åtalades. Senaste det hände var väl Stig Bergling, säger han till TT.
Aktiva spioner
Den äldre av de åtalade bröderna har varit anställd vid både Säkerhetspolisen och Försvarsmakten, där han haft uppdrag inom Militära underrättelsetjänsten, Must. Den yngre brodern ska i sin tur stått för kontakterna med GRU.
— De här har varit aktiva personer. Det finns även gott om sovande agenter, som vaknar upp just nu, säger Henrik Häggström.
Den ryska underrättelseinhämtningen i Sverige är ständigt pågående. Intresset är inte enbart militärt, utan riktar sig även mot svensk teknik och industri som sitter på dyrbar information.
Enligt Henrik Häggström är det ingen tillfällighet att vissa personer väljs ut framför andra när det kommer till just spionage.
— Blir du approcherad av rysk underrättelsetjänst är det sällan en person som bryter på ryska som söker kontakten. Tvärtom är det ett resultat av en ganska lång kartläggningsprocess, där man har granskat den person man vill åt med dennes styrkor och svagheter, säger han.
— Sedan försöker de hitta personer i ens närhet som man har störst förtroende för, som man i första hand försöker jobba med på olika sätt. Det är de man väljer att lyssna på.
Intensifierad underrättelseverksamhet
Ryssland, Kina och Iran är länder som återkommande nämns av Säpo vad gäller spioneri mot Sverige. Myndigheten har tidigare gjort bedömningen att var tredje rysk diplomat i Sverige är underrättelseofficer, med mål att rekrytera agenter.
Enligt Henrik Häggström har Ryssland intensifierat sin underrättelseverksamhet de senaste åren, inte bara i Sverige utan i stora delar av Europa – som i sin tur svarat med att utvisa hundratals personer från de ryska ambassaderna de senaste åren.
— Att hotbilden ökar hänger ihop med flera saker, inte bara Nato-ansökan utan säkerhetsläget i Norden och norra Europa, bland annat kopplat till Arktis. Det och kriget i Ukraina gör att ryssarna har ökat sitt engagemang, säger Henrik Häggström.
