S vill fördubbla satsning på välfärd

Socialdemokraterna föreslår 12 miljarder kronor i generella statsbidrag nästa år till kommuner och regioner. De regerande högerpartierna samt SD kom överens om 6 miljarder i sin budget.

— Regeringen borde ha orkat prioritera välfärden före höginkomsttagarna, säger S-ledaren Magdalena Andersson på en pressträff.

S varnar för att ett stålbad väntar välfärden, med risk för uppsägningar och nedskärningar i skola, vård och omsorg. Eller höjd kommunalskatt, i ett läge där många hushåll kämpar med sina kostnader, enligt S.

Extrapengarna till kommunerna är den största enskilda satsningen i skuggbudgeten.

Har begärt mer

Sveriges kommuner och regioner (SKR) har dock efterfrågat 20–30 miljarder kronor om året för att undvika underskott till följd av förväntade pris- och löneökningar.

Magdalena Andersson påpekar att när det gäller generella statsbidrag är önskemålet från SKR 10 miljarder. Hon framhåller att S därtill föreslår ytterligare 7 miljarder i riktade statsbidrag till kommuner och regioner.

— Bara där har vi 19 miljarder, säger hon.

Budskapet från SKR har varit att pengarna behövs för att undgå nedskärningar. Ändå talar S om att pengarna motsvarar exempelvis "75 lärare i Östersund, 96 barnskötare i Borlänge eller 12 000 lärare i hela landet".

— Sex miljarder motsvarar 12 000 lärare. Det är ett sätt att få en känsla för vad sex miljarder är. Det kan handla om att man inte skulle behöva säga upp personal, att man skulle kunna återanställa, eller i vissa kommuner nyanställa, säger Magdalena Andersson.

Ingen skattesänkning

Förslaget finansieras delvis genom att inte sänka skatten för höginkomsttagare.

Det är sedan tidigare känt att brytpunkten för statlig inkomstskatt räknas upp vid årsskiftet, från 46 200 kronor i månaden till närmare 51 200 kronor i månaden. Genom att stoppa detta kan 10 miljarder sparas, enligt S.

— I det här tuffa läget är det en märklig prioritering som SD och regeringen har gjort när man lägger 10 miljarder i skattesänkningar för de som har de högsta inkomsterna, säger Magdalena Andersson.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) tycker att det är problematiskt att S föreslår att en ganska stor grupp människor ska betala högre skatt.

Att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs beror på den årliga uppräkningen, det är inget nytt skatteförslag från Socialdemokraterna utan en princip som har gällt länge, säger Svantesson.

— Jag tror generellt att det är en dålig idé att ändra det som vi i grunden är överens om, nämligen hur inkomstskattelagen fungerar. Om Magdalena Andersson aktivt vill ändra lagen, så tror jag att det är väldigt olyckligt, särskilt när vi går in i en lågkonjunktur.

Svantesson poängterar att studiestödet, garantipensionen och sjukersättningen räknas upp på samma sätt.

Magdalena Andersson anser dock inte att S förslag ska klassas som en skattehöjning.

— Med vårt förslag kommer ingen att ha högre inkomstskatt efter årsskiftet. Men man kommer inte att ha samma skattesänkning.

"Eller korkat"

Socialdemokraterna vill också att likvärdighetsbidraget för skolan ökas med 1 miljard 2023 jämfört med regeringens budget.

S reagerar också på att äldreomsorgslyftet, som går till att personal ges möjligheten att utbilda sig på arbetstid, avskaffas i regeringens budget.

— Det är modigt gjort om man ska klara kompetensförsörjningen i äldreomsorgen de kommande åren, säger ekonomisk-politiske talesmannen Mikael Damberg.

— Eller korkat, fyller Andersson i.