Stockholm

Förnekar spioneri: Försökt lösa svåra uppgifter

Teckning från förhandlingen mot de två bröder som åtalats för spioneri. Arkivbild.
Teckning från förhandlingen mot de två bröder som åtalats för spioneri. Arkivbild. Foto: TT

42-åringen som utpekas som huvudman i spionrättegången har endast försökt utföra sitt arbete inom svensk säkerhets- och underrättelsetjänst så gott han kunnat, hävdar försvaret.Min huvudman har genomgående försökt lösa svåra uppgifter på bästa sätt, säger hans advokat Anton Strand i tingsrätten.


Fakta: Brott mot rikets säkerhet

Brotten spioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift faller under det som kallas brott mot Sveriges säkerhet.

Spioneri är enligt lagen att med avsikt komma över, föra vidare eller röja hemligheter – till exempel försvarsangelägenheter – för främmande makt. Uppgifterna, "vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet", behöver inte vara riktiga.

Straffet för spioneri av normalgraden är högst sex års fängelse, medan grovt spioneri ger fängelse på mellan fyra och arton år eller livstid.

Om avsikt att hjälpa främmande makt saknas är brottet i stället obehörig befattning med hemlig uppgift.

Straffskalan för sådan obehörig befattning av normalgraden går från böter till fängelse i som mest två år. För grovt brott är maxstraffet fyra år.

Man kan också dömas för vårdslöshet med hemlig uppgift, om brottet har skett genom grov oaktsamhet.

Källa: 5–9 §, kap. 9 Brottsbalken, Svensk författningssamling

Under onsdagen var det försvarets tur att hålla sakframställan i spionmålet mot bröderna i Stockholms tingsrätt. Endast en kort del hålls offentligt, med anledning av de för Sveriges säkerhet känsliga uppgifter som spionmålet kretsar kring.

Även 42-åringen vill ha det så, framhåller Anton Strand i sin framställning.

— Även han är mån om fortsatt skydd av sekretessbelagt material, säger han.

Mannen, som likt tidigare under rättegången bär grå kostym, står tillsammans med sin yngre bror åtalad för att ha spionerat på Sverige i tio års tid för den ryska underrättelsetjänsten GRU.

Förnekar brott

Den äldre brodern är även åtalad för grov obehörig befattning med hemlig uppgift.

Uppgifterna som överlämnats ska de ha fått tag på via 42-åringens arbete vid Säkerhetspolisen och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) vid Försvarsmakten. Den yngre brodern påstås vara den som i huvudsak skött kontakterna med GRU.

Advokat Anton Strand företräder den äldre av de två bröderna. Arkivbild.

Men anklagelserna mot 42-åringen förnekas både på objektiv och subjektiv grund, säger Strand.

— Det innebär i klartext att det är stridigt både vad som påstås ha skett och legala förutsättningar för ansvar beträffande olika skeenden.

Hemlig information

Mannen har under många år arbetat inom svensk statsförvaltning med säkerhets- och underrättelsetjänst, säger Strand.

— Inom arbetet har han inhämtat, upprättat och tagit del av stora mängder hemlig information på daglig basis. Arbetet har varit ytterst krävande och komplicerat och har medfört stora risker för min huvudmans personliga säkerhet.

Gällande den övervägande majoriteten av de åtgärder som mannen vidtagit i sitt arbete finns endast mycket goda vitsord, säger advokaten.

— Beträffande de anklagelser som finns mot min huvudman tillbakavisas med bestämdhet att något brottsligt ska ha skett. Min huvudman har genomgående försökt lösa svåra uppgifter på bästa sätt.

Även den yngre brodern förnekar brott.

— Han har inte skött kontakter med Ryssland, GRU. Han har inte överlämnat uppgifter till Ryssland, GRU, och han har inte mottagit någon ersättning från Ryssland eller GRU, säger 35-åringens försvarare Björn Sandin i tingsrätten.

Osäkerhet hos åklagaren

Sandin riktar bland annat in sig på åtalet mot den äldre brodern, som i första punkten åtalas för grovt spioneri i första hand, och i andra hand grov obehörig befattning med hemlig uppgift.

— Ansvarsyrkandet i första punkten som riktar sig mot brodern bygger på att uppgifter har röjts för främmande makt. Det alternativa påståendet mot brodern bygger på att uppgifter inte har röjts för främmande makt, säger Sandin.

— Det speglar enligt försvarets uppfattning en osäkerhet hos åklagaren när det gäller påståendet om uppgifter har eller inte har röjts. Det är två motstående gärningspåståenden.

Sandin understryker även att det är viktigt att rätten inte tar del av medierapporteringen runt fallet, som på grund av den omfattande sekretessen enligt försvaren flera gånger varit felaktig.

— Rätten måste vara väldigt noga med att inte ta del av rapporteringen. Det kan ske medvetet eller omedvetet, att man påverkas av vad som rapporteras, säger Sandin.

Notifieringar

Slå på notifieringar för att få de senaste nyheterna från Nyheter24.