Antibiotikaresistens klassas av Världshälsoorganisationen (WHO) som ett av de största hälsohoten som mänskligheten. Arkivbild.
Antibiotikaresistens klassas av Världshälsoorganisationen (WHO) som ett av de största hälsohoten som mänskligheten. Arkivbild. - Foto: TT

FN-rapport: Så kan resistenta bakterier stoppas

Antibiotikaresistens är ett av de största hälsohoten mot mänskligheten, enligt WHO.Att förbättra bristande vatten- och avloppssystem är en av pusselbitarna för att begränsa den ökade resistensen, enligt en ny FN-rapport.


Fakta: Antibiotikaresistens

Antibiotika används för att behandla infektioner som orsakas av bakterier. Ett exempel på antibiotika är penicillin.

Överanvändning av antibiotika har dock lett till att vissa bakterier har blivit resistenta, motståndskraftiga. Resistensen har blivit ett stort problem i många länder.

Risken för att resistens uppkommer minskar om antibiotikan inte används i onödan samt om bakterierna inte utsätts för alltför låga eller kortvariga doser.

För en frisk person är det oftast inte farligt att smittas av en resistent bakterie. Det kan dock vara livshotande för någon som är allvarligt sjuk eller har opererats.

Källor: Nationalencyklopedin, Vårdguiden och WHO

Närmare fem miljoner dödsfall globalt kunde kopplas till antimikrobiell resistens 2019, enligt Världshälsoorganisationen (WHO).

Till 2050 beräknar man att upp till tio miljoner människor varje år kan dö på grund av det – vilket ungefär är lika många som globalt avled till följd av cancer 2020.

I en ny rapport från FN:s miljöprogram UNEP trycker man på att miljöperspektivet är en viktig pusselbit att beakta i kampen mot resistensen.

Miljö en källa

Det handlar dels om att begränsa spridningen av resistenta bakterier via miljön, som bland annat hamnar där på grund av bakterier från oss människor. Rapporten pekar på att det krävs en "global kraftansträngning" för att förbättra bristande vatten- och avloppssystem och på så sätt minska spridningen av bakterierna den vägen.

En annan viktig miljöaspekt rör hur man kan motverka uppkomsten av nya former av resistens hos sjukdomsframkallande bakterier, säger Joakim Larsson, föreståndare för Centrum för antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs universitet.

Miljön kan ses som en källa för nya resistensegenskaper, säger han.

— Sjukdomsframkallande bakterier blir resistenta framför allt genom att de tar upp dna från andra bakterier, ofta från bakterier som finns i miljön.

Hantera utsläpp

Precis som UNEP trycker Joakim Larsson på att arbetet mot antibiotikaresistens på alla sätt och vis är en global angelägenhet.

— Många oroas över att vi sprider antibiotika till miljön och att det driver på den här utvecklingen. En resistent bakterie kan utvecklas varsomhelst på jorden, i Kina eller Indien eller någon annanstans. Får bakterier fäste där så är det lätt att folk sedan tar med sig dem till andra ställen via flyg och så har vi dem här.

En konkret och "enkel sak" man kan göra för att begränsa ytterligare resistens är att hantera de stora utsläppen från antibiotikatillverkning, menar Joakim Larsson.

— Det sker på relativt få platser i världen och med ganska enkla medel kan man göra skillnad, säger han.

TT
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!
Senaste nytt

Spikas upp på kors – för att fira påsk

Återupptar miljonstöd till Ibn Rushd – M rasar

Det rödgröna styret i Stockholm har beslutat att betala ut fyra miljoner till det kritiserade studieförbundet Ibn Rushd. Folkbildningsrådet ser inga hinder att stötta organisationen. Men Moderaterna i staden rasar.

45 omkom i bussolycka – ett barn hittat vid liv

Minst 45 människor har omkommit i en bussolycka i Sydafrika. Bussen körde av en bro på ett bergspass under torsdagen, störtade 50 meter ned i en ravin och fattade sedan eld.

Kosttillskott återkallades – flera döda

Flera dödsfall och ett hundratal sjukdomsfall i Japan kopplas till ett kosttillskott – ett rött ris – som nyligen har kallats tillbaka från butikerna.

Inte bara trevligt med påsk? "Då kan det vara värt sura miner"

1 timme sedan
Påskfirandet är dessvärre inte lika trevligt för alla. Att återse familj och släkt kan betyda olika saker för olika människor. Nyheter24 har pratat med en psykolog om hur man kan hantera oron inför påskfirandet.

Här är tio korta utbildningar – med månadslön på minst 44 000 kronor

1 timme sedan
Sugen på nytt jobb, men mindre sugen på en lång utbildning? Här är tio korta utbildningar som leder till jobb med snittlön på minst 44 600 kronor i månaden.