Moderaterna har nu siffersatt hur mycket de vill spara på statens utgifter de kommande fyra åren om de vinner valet.
En del av finansieringen hittar partiet i att se över myndigheternas kostnader, få fler att gå från bidrag till arbete och effektivisera offentlig upphandling.
— Det är byråkratin, det är biståndet och det är bidragen, säger finansminister Elisabeth Svantesson.
En så kallad ”slöserikommission” ska också tillsättas direkt efter valet som får jobba ett år med att identifiera vad man kan spara på. Men redan nu pekar M ut flera områden.
”Kan vara provocerande”
Kommissionen ska bland annat se över Migrationsverkets anslag eftersom migrationen är nere på låga nivåer.
Kostnaden per intagen på landets anstalter kan också behöva minska. Kriminaliteten kostar inte bara i mänskligt lidande, säger Svantesson.
— Att bygga fängelser med hög säkerhet är svindyrt, sedan är driften såklart kostsam också.
Hon anser dock inte att man ska tumma på personaltätheten men pekar ut maten.
— Det kan säkert vara provocerande för äldre människor som har en äldreomsorg och hemtjänst som de inte tycker funkar, men man vet att det finns andra personer som har en bättre mat.
Kommissionen ska också se över hur Arbetsförmedlingen kan effektiviseras och om antalet kommunikatörer i myndigheterna kan minska.
— Jag älskar kommunikatörer, men man måste alltid ifrågasätta om det är en rimlig storlek i förhållande till myndighet.
Pekar ut a-kassan
Svantesson pekar också ut bidragen, framför allt a-kassan. Hon vill se över en skarpare tidsgräns för a-kassa och aktivitetsstöd, en ökad avtrappning vid dag 201 och en avskaffad avdragsrätt. Även ersättningen för så kallade nystartsjobb ska ses över. Totalt kan det handla om sex miljarder i besparingar, enligt partiet.
På frågan hur de ska få med sig Sverigedemokraterna på nedskärningar i a-kassan svarar Svantesson att det här är Moderaternas ingång.
— Vill man vara säker på att vi använder skattepengar på bästa sätt och också skärper arbetslinjen, då är det alltid Moderaterna man ska rösta på.
I första hand ska en växande ekonomi bidra till finansieringen. En procent i ökad tillväxt skulle innebära 30 miljarder kronor i ökat utrymme för reformer, enligt M.
