Överklagar nekad koranbränning
Polisens omdiskuterade beslut att neka tillstånd för en ny koranbränning utanför Turkiets ambassad överklagas till förvaltningsrätten. Henrik Wenander, professor i offentlig rätt, räknar med att beslutet rivs upp.
Sveriges väg in i Nato har varit snårig och utlöst konflikter mellan Sverige och Turkiet – som ställt flera krav på Sverige för att släppa in landet i försvarsalliansen. Aktioner mot Nato och president Recep Tayyip Erdogan i Sverige har väckt ilska i Turkiet och lett till protester.
Här är ett axplock från händelser den senaste tiden:
11 januari hängs en docka föreställande president Recep Tayyip Erdogan upp i fötterna utanför Stockholms stadshus. Aktionen, där Erdogan jämfördes med den italienske diktatorn och fascisten Benito Mussolini, väcker starka reaktioner i Turkiet.
12 januari kallar Turkiet upp Sveriges ambassadör med anledning av aktionen och dagen efter ställer Turkiet in det besök Sveriges och Finlands talmän skulle göra i det turkiska parlamentet.
21 januari bränner den högerextreme politikern Rasmus Paludan en koran under en tillståndsgiven manifestation i närheten av Turkiets ambassad i Stockholm.
Protester mot Sverige bryter ut i Turkiet, och flera andra länder. Sveriges ambassad i landet stängs tillfälligt under protesterna.
6 februari uppmanar USA:s ambassad sina medborgare i Sverige bland annat att undvika folksamlingar och hålla låg profil.
8 februari varnar Säpo för ett ökat antal attentatshot mot Sverige och bedömer att säkerhetsläget försämrats sedan koranbränningen utanför Turkiets ambassad.
Chris Makoundoul, ordförande i den "frihetliga" kulturföreningen Apallarkerna som står bakom ansökan, överklagar polisens beslut om avslag.
Stockholmspolisen bekräftade på fredagseftermiddagen att man mottagit en överklagan, men att den ännu inte registrerats.
Enligt polisen grundar sig beslutet att avslå tillståndsansökan på Säpos bedömning att en ny koranbränning vid ambassaden kan påverka "attentatshotet mot Sverige och svenska intressen".
Ett sådant avslag får enligt ordningslagen endast ges om det är "nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten vid sammankomsten eller, som en direkt följd av den, i dess omedelbara omgivning eller med hänsyn till trafiken eller för att motverka epidemi".
Professor kritisk
Något sådant skäl anges inte i polisens beslut. Kulturföreningen anser att det därmed strider mot demonstrationsfriheten.
"Vi ber därför förvaltningsrätten att ogiltigförklara polisens beslut och ge oss tillstånd till allmän sammankomst enligt den inlämnade ansökan", skriver man i överklagan.
När överklagan registreras hos polisen lämnas den vidare till förvaltningsrätten i Stockholm för överprövning. Förra året var den genomsnittliga handläggningstiden för liknande ärenden knappt två månader.
Henrik Wenander, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet, säger att han aldrig tidigare sett en liknande argumentation från polisen. Även han anser att beslutet saknar stöd i lagen.
Han ser inga andra möjliga utgångar än att domstolen kommer att underkänna polisens beslut.
— Som lagstiftningen ser ut ser jag ingen möjlighet till att de ger polisen rätt, sade han till TT under torsdagen.
Vill stoppa Natoanslutning
Den allmänna sammankomsten var tänkt att hållas i torsdags. Enligt Chris Makoundoul var syftet aldrig att bränna en koran, utan att stoppa Sveriges anslutning till Nato.
— När vi kom dit skulle vi be att få träffa den turkiska ambassadören, och så skulle jag ge honom koranen och det här tillståndet, som vi borde ha fått av polisen, som en gåva till Erdogan med uppmaningen att han ska stå fast vid sitt ord, sade Makoundoul till TT på torsdagen.
Det han säger sig hoppas är att Erdogan ska stå fast vid är att Sverige inte kommer att släppas in i Nato så länge det är tillåtet att bränna koraner.
Enligt Makoundoul kommer föreningen sannolikt att lämna in en ny ansökan framöver.
