Niinistö tror på Natomedlemskap i juli
Finland och Sverige kommer att släppas in som fullvärdiga Natomedlemmar senast till Natotoppmötet i Vilnius den 11–12 juli, spår Finlands president Sauli Niinistö.
Turkiet och Ungern är de enda Natoländer som ännu inte har ratificerat den svenska respektive finska ansökan.
Medan tonen från Turkiet hårdnat har Ungern signalerat att landet ställer sig positivt till Sverige och Finland i Nato. Ett godkännande väntas i ungerska parlamentet i vår.
Sverige och Finland slöt i somras ett avtal med Turkiet med en rad punkter som måste uppfyllas för att Turkiet ska ge grönt ljus för ländernas Natoansökningar.
Efter att alla 30 Natomedlemmars parlament godkänt Sveriges och Finlands ansökan måste även ansökarländernas parlament godkänna anslutningsprotokollet, och skicka in det till det amerikanska utrikesministeriet. USA skickar därefter ett brev till Nato och meddelar att de nya länderna har upptagits i försvarsalliansen.
— Om det inte sker till Vilniusmötet, varför överhuvudtaget efteråt? frågar sig Niinistö i en intervju med den finländska nyhetsbyrån STT.
Att Finlands och Sveriges Natoansökan, som från början bedömdes skulle gå snabbt och smärtfritt, dragit ut på tiden är inte enbart ett problem för de två grannländerna, anser Niinistö.
— Jag bedömer att det här har varit ett problem för Nato. Helt klart har Natoländerna varit överraskade.
"I Erdogans huvud"
Niinistö betonar att det slutgiltiga turkiska beslutet om att godkänna Finlands och Sveriges ansökan finns i den turkiska presidenten "Recep Tayyip Erdogans huvud".
— Jag tror att han under inga omständigheter låter sig påverkas av några offentliga påtryckningar. Men om något öppnar sig under de bilaterala samtalen mellan Turkiet och USA, kan det kanske inverka.
Niinistö anser att turkiska uttalanden om att Finlands ansökan kan komma att godtas före Sveriges varit motstridiga. När ny svensk terrorlagstiftning träder i kraft i juni kan det ge Erdogan ett bra tillfälle att konstatera att "nu har även Sverige fullföljt det som Natos toppmöte i Madrid kom överens om", tror han.
Ingen fred möjlig
Niinistö berättar i intervjun också om de oerhört spända dagarna före Rysslands fullskaliga angrepp mot Ukraina den 24 februari i fjol. Han säger sig ha diskuterat ett värsta scenario med både Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och Sveriges dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist.
— Om tiderna blir mycket svåra, måste vi ta ställning till ett medlemskap, berättar Niinistö att han sade till Hultqvist med syftning på ett Natomedlemskap.
Niinistö vill inte sia om hur kriget kommer att sluta. Det enda godtagbara är en fred som är rättvis och som Ukraina kan acceptera, anser han.
— Just nu finns inga som helst förutsättningar för fred.
Två världsbilder
Presidenten varnar för att en fredsöverenskommelse inte kommer att läka den djupa klyftan som kriget orsakar.
Enligt Niinistö handlar det om en kollision mellan två olika världsbilder. Även om väst anser sig stå för överlägsna värden, kanske inte alla i världen godtar detta så som vi förväntar oss, resonerar han.
— Om det är så, hur ska vi förhålla oss till dessa auktoritära länder? frågar sig Niinistö.
Hur USA:s och Kinas relation utvecklas framöver är av största vikt för hur världen ska klara en sådan tudelning, anser han.
.jpg)
