Allt som syns på Tiktok är inte på riktigt. Arkivbild.
Allt som syns på Tiktok är inte på riktigt. Arkivbild. - Foto: TT

Varning för skev självbild av Tiktok-filter

Hur ser du ut, egentligen? Ett nytt realistiskt Tiktok-filter har skapat kritikstorm och riskerar att skapa verkliga problem.Det här påverkar våra kroppsideal, säger Lisa Thorell, professor vid KI.


Läs mer från Nyheter24 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt Prenumerera
X

Gillar du artikeln?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.

Välj nyhetsbrev
Fakta: BDD

Dysmorfofobi, BDD, är en psykisk sjukdom som gör att den drabbade tror sig vara väldigt ful, att därför inte vilja visa sig för andra, och att se saker i det egna utseendet som andra inte ser.

BDD är inte att jämställa med mer vardagliga tankar som "jag är så ful i dag", utan är mer ihängande och allvarligt. Personer med diagnosen kan ägna timmar varje dag åt att göra sig redo för att gå ut, om de gör det.

Problemet debuterar vanligtvis i tonåren men drabbar båda könen i lika stor utsträckning i vuxen ålder. Omkring 1–2 procent av befolkningen har BDD men mörkertalet tros vara stort.

Personer med BDD är överrepresenterade bland de som vill utföra skönhetsoperationer.

De vanligaste behandlingsmetoderna är terapi (KBT) och antidepressiva läkemedel.

Källa: 1177, Daniel Rautio

"Bold glamour'" heter filtret som ger Tiktok-användare slätare hy, fixade ögonbryn, skarpare konturer och en modelliknande lyster. Liknande funktioner för att ändra hur ansiktet ser ut i telefonen har funnits tidigare i olika appar, men med mer avancerad teknik är "Bold glamour" trovärdigt även om personen rör vid sitt ansikte eller ändrar vinkel på huvudet.

Att bilden som tittar tillbaka på dig i telefonen inte är riktig spelar ingen roll. Du påverkas ändå.

— Även om det står att bilder eller klipp är retuscherade så påverkas man negativt. Det påverkar våra kroppsideal, säger Lisa Thorell, professor vid avdelningen för neurovetenskap på Karolinska Institutet som bland annat gjort en rapport kring kopplingen mellan digitala medier och mental ohälsa.

Kritiken mot "Bold glamour" och liknande mer realistiska filter har varit skarp, användare efter användare på Tiktok förfasas över hur väl filtret fungerar men också vilka skönhetsideal det bygger på.

"Gör det inte bättre"

Att en konstgjord "snyggare" bild av dig själv kan skapa verkliga problem för självbilden bekräftas även av Helena Rönnberg, ordförande för OCD-förbundet, en ideell organisation som arbetar för att stötta människor med bland annat tvångssyndrom:

— De här filtren stökar till det för folk med dysmorfofobi. Vi vet sedan tidigare att personer med diagnosen går till skönhetsklinker och säger "jag vill se ut som det här filtret", säger hon.

BDD, eller dysmorfofobi, är en diagnos där personen på ett sjukligt sätt upplever sig själv som ful. Daniel Rautio är psykolog och forskare vid KI och expert på sjukdomen.

— Det finns ingen forskning som kopplar samman BDD med sociala medier, men de (filtren) gör garanterat inte saken bättre för personer med problematiken, säger han och fortsätter:

— För de 1–2 procent av befolkningen som har BDD är det svårare i dag än tidigare, sociala medier är så stort och väldigt mycket där är skönhetsinriktat.

Interaktionen gör skillnad

Både Rautio och Rönnberg understryker att problem med den fysiska självbilden och BDD inte är några nya fenomen. Däremot har sociala medier och filter skapat en ny verklighet.

— Man översköljs av en enorm mängd av jämförelsematerial. Det handlar inte längre om att jämföra sig med de två snyggaste personerna i skolan eller snyggingen i klassen, det är ett jordklot fyllt av människor – som inte ens är så snygga utan det är filter som gör dem så snygga, säger Helena Rönnberg.

Lisa Thorell pekar på en annan aspekt som särskiljer filterproblematiken med tidigare problematiska kroppsideal.

— Framförallt är det interaktionen. Nu är det den egna kroppen du exponerar, för att få kommentarer eller likes. Den biten, det sociala, att få bekräftelse, är något vi vet är väldigt viktigt för ungdomar. Tidigare var det tidningar eller affischer kanske, och lättare att inte koppla till egna kroppen, säger hon.

— Vi vet också att det spelar roll vad man konsumerar på sociala medier. Till skillnad från exempelvis spelande, där det finns en korrelation mellan mängd och beroende, så är det i stället vad du fokuserar på som kan skapa problem med sociala medier.

TT
/
/