Så ska krockskydd bli lika för alla
Varför är skaderisken vid en trafikolycka högre för kvinnor än för män? Det ska utredas internationellt – under svensk ledning.
Inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE) finns en expertarbetsgrupp för passiv säkerhet (GRSP) som utarbetar regelförslag om passiva säkerhetskrav för fordon.
Passiva säkerhetskrav är sådant som ska minska risken för personskador vid kollision, exempelvis krav på krocksäkerhetssystemen som bilbälte och krockkuddar.
Expertgruppen använder forskning och analyser för att utveckla passiva säkerhetskrav för fordon.
GRSP sammanträder officiellt två gånger per år och ger informella grupper specifika problem som behöver lösas snabbt eller som kräver särskild expertis.
Den 8 mars i år, på internationella kvinnodagen, tillsattes en sådan informell grupp för att jobba med jämlik krocksäkerhet. Pernilla Bremer, utredare vid Transportstyrelsen, leder arbetet.
Källa: Transportstyrelsen
"Det vi ska göra nu är att undersöka hur krockskador påverkas utifrån ålder, kön, längd och vikt. Vi ska sammanställa kunskap för att se om behov finns för att utveckla ett inkluderande regelverk inom området", säger Pernilla Bremer, utredare på Transportstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Hon är också ordförande för en ny informell arbetsgrupp inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE) och ska leda arbetet för jämlik krocksäkerhet.
Kvinnors skaderisk är högre, både för många typer av skador och för många typer av krockar.
"Till exempel har kvinnor högre risk att drabbas av extremitetskador och nackskador. Vi behöver veta mer om varför det är så, få in jämlikhetsperspektivet inom området och om behov finns arbeta fram ett inkluderande regelverk där fokus är på krocksäkerhet för alla", säger Pernilla Bremer.
Gruppen ska granska statistik och regler, föreslå uppdateringar av regler samt undersöka möjligheter till virtuell simulering för att förbättra jämlikheten.
Där finns representanter från industrin och länder som exempelvis USA, Indien, Österrike och Japan.
"Vi ska gå in i arbetet utan förutfattade meningar – försöka tänka nytt, samla kunskap och analysera för att få syn på problemen", säger Bremer.
