Begränsade rättsliga förutsättningar gjorde att Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten inte kunde samla in och använda data från regionerna. Det gjorde det svårt att följa smittspridningen. Arkivbild.
Begränsade rättsliga förutsättningar gjorde att Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten inte kunde samla in och använda data från regionerna. Det gjorde det svårt att följa smittspridningen. Arkivbild. - Foto: Claudio Bresciani / TT

Flera brister i smittskyddet under pandemin

Det nationella smittskyddet var inte effektivt under en pandemi. Dessutom är smittskyddslagen inte anpassad för att hantera lägen med omfattande smittspridning, konstaterar Riksrevisionen i en granskning.


Fakta: Rekommendationer

Riksrevisionen konstaterar att Sveriges nationella smittskydd fungerar bra i ett normalläge men behöver stärkas för att öka förmågan att hantera framtida pandemier.

I dagsläget saknas helt eller delvis:

— ett digitalt system för smittspårning och testning

— ett heltäckande system för uppföljning av vaccinationer

— Ett nationellt stöd för analyser av vaccinationstäckning och utredningar om smittutbrott

— snabba och robusta nationella vårddata

Rekommendationer till regeringen:

— samla det nationella ansvaret för vårdhygienfrågor vid en myndighet

— utreda Folkhälsomyndighetens och Socialstyrelsens rättsliga förutsättningar för att samla in och hantera vårddata

Rekommendationer till Folkhälsomyndigheten:

— använda lärdomar och erfarenheter från pandemin till att vidareutveckla smittskyddet bland annat uppföljning och kunskapstöd.

Källa: Riksrevisionen

I ett normalläge fungerar det nationella smittskyddet i Sverige bra. Men under extrema lägen, som under covid-19-pandemin, finns stora brister, är Riksrevisionens slutsats.

— Regeringen har inte tagit höjd för ett smittskydd som är effektivt i både normalläge och vid storskaliga smittor. Beredskapen inför en storskalig smittspridning kan bli bättre, säger Ann-Christin Johnreden, projektledare för granskningen på Riksrevisionen.

Riksrevisionen har granskat regeringens styrning och Folkhälsomyndighetens uppgift att samordna, följa och utveckla smittskyddet. Pandemin med den omfattande och snabba smittspridningen den innebar, satte hård press på de system och strukturer som fanns. Och de räckte inte till.

Vårdhygien bör samlas

Bland annat konstaterar Riksrevisionen att ansvaret för vårdhygienfrågor bör samlas på en myndighet. I dag delas ansvaret mellan Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen.

— Det ledde till en otydlig styrning och bidrog till att myndigheterna hade svårt att nå ut med sina kunskapsstöd i kommunerna under pandemin, säger Ann-Christin Johnreden.

På liknande vis ser Riksrevisionen utmaningar i det delade ansvaret för smittskyddet som finns mellan regionerna och Folkhälsomyndigheten, något som även Coronakommissionen pekade på.

Föråldrad smittskyddslag

En föråldrad smittskyddslag bidrog också att till begränsa en effektiv hantering av smittskyddet enligt granskningen. Lagen, som är från 2004, riktar sig till enskilda individer och har fokus på sjukdomar med en långsam smittspridning som till exempel hiv. Den är inte anpassad för att hantera de omfattande smittskyddsåtgärder som är nödvändiga vid pandemier.

En annan brist gäller uppföljning. På grund av begränsade rättsliga förutsättningar gick det inte för Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten att samla in och använda regionernas data. Det gjorde det svårt att följa smittspridningen i ett akut läge.

Bristerna beror också på att regionerna har olika vårdinformationssystem. Riksrevisionen påpekar också att det också svårt att följa smittspårningen och till en början vaccinationerna mot covid-19.

— Vår bedömning är att Folkhälsomyndigheten borde haft möjlighet att förutse att det skulle bli ett problem, säger Ann-Christin Johnreden.

Inget facit

Även om Riksrevisionen pekar på att det finns många lärdomar att dra av covid-19-pandemin konstaterar de att det inte riktigt går att veta vad som är ett effektivt smittskydd nästa gång.

— Nästa storskaliga smitta kan slå mot helt andra grupper och spridas enligt helt andra mönster. Men med bra system och data för uppföljning och en lagstiftning som ger stöd i liknande situationer kan förutsättningarna bli bättre, säger Ann-Christin Johnreden.

I mitten av maj lyfte Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell på DN Debatt flera områden där hon ser att åtgärder behövs inför framtida samhällskriser. Bland dessa fanns en modern smittskyddslagstiftning och bättre tillgänglighet till hälsodata för att styra åtgärder rätt.

TT
/
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!
Senaste nytt

Två gripna för mordförsök i Bredäng

Norrmän hamstrar ägg i Sverige

Det råder äggbrist i Norge – och många korsar därför gränsen för att ladda upp inför påsken. De frågar direkt när de kommer in: "Har ni ägg?", säger Patrik Zäll, butikschef för Nordby Supermarket.

Så kan kriget fortsätta trots fördömanden

Världssamfundet har satt ned foten om en vapenvila, åtminstone på pappret. Säkerhetsrådets krav lämnar tolkningsutrymme och har åsidosatts förr. Israel fortsätter att bomba Gazaremsan.

Japan återupptar Unrwa-stöd

1 timme sedan
Japan är i färd med att återuppta sitt stöd till FN:s krisdrabbade hjälporganisation för palestinska flyktingar, Unrwa – som koordinerar närapå alla hjälpsändningar till Gaza – meddelar landets regering.

Påven kysste kvinnliga interners fötter

1 timme sedan
Påve Franciskus markerade i år skärtorsdagens ankomst genom att tvätta och kyssa tolv kvinnliga interners fötter i ett fängelse utanför Rom.

Lite uppåt i Asien

1 timme sedan
Det var omkring en halv procent upp för ledande börsindex i Japan och Kina i fredagens inledande handel, en dag då börsen i Hongkong har helgstängt.