Mordmisstänkta hemliga - hotbild mot anhöriga
Identiteten på tre personer som misstänkts för inblandning i ett uppmärksammat mord i Tullinge är fortfarande hemlig, trots att de varit häktade i över två månader. Anledningen till det mycket ovanliga förfarandet är att det fortsatt anses finnas en stark hotbild mot deras anhöriga.
De flesta handlingar som ingår i domstolarnas verksamhet är allmänna handlingar. Det innebär att alla har rätt att begära ut dem. En del handlingar är skyddade av sekretess och då lämnar inte domstolen ut dem. När någon begär ut en handling gör domstolen alltid en sekretessprövning.
En handling är allt som innehåller information av något slag, exempelvis texter, bilder, filmer eller ljudfiler.
En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet, till exempel en domstol, och är inkommen till eller upprättad av myndigheten. Det innebär att alla handlingar som lämnas in till en domstol i ett pågående mål eller ärende blir allmänna och kan begäras ut av vem som helst.
Vissa handlingar som domstolen själv skriver blir aldrig upprättade och är därför inte allmänna handlingar. Det gäller till exempel arbetsmaterial som utkast och minnesanteckningar.
Källa: Sveriges domstolar
Natten till fredagen den 3 mars sköts en man ihjäl i sitt hem i Tullinge sydväst om Stockholm.
Enligt uppgift i flera medier var mordet en del av en pågående gängkonflikt. Uppgifter gjorde även gällande att dådet misstänks ha varit en hämnd mot den mördade mannens son, som själv är misstänkt för en skottlossning i Uppsala.
Snart kunde polisen gripa tre personer, som sedan 8 respektive 10 mars suttit häktade misstänkta för medhjälp till mord.
I samband med häktningen begärde åklagaren att deras identiteter skulle hemlighållas. Orsaken var att flera angrepp riktats mot anhöriga till inblandade i våldsvågen i Stockholm som bröt ut i början av året.
Risken överväger
Domstolen medgav sekretessen – trots att det är en mycket stark presumtion om att identiteten på misstänkta ska bli offentlig när beslut om häktning fattas.
— Här har domstolen ändå tyckt att i det här läget så överväger risken för anhöriga eller misstänkta att drabbas offentlighetsintresset, säger åklagare Mikael Carlsson som leder utredningen.
Anna Rise, chef på underrättelseenheten på polisen i Region Stockholm, bekräftade för TT i mars att angrepp på anhöriga är ett modus som används i några av konflikterna i Stockholm.
"Vi har individer som utsätts för fasansfulla och totalt hänsynslösa gärningar enkom av den anledning att de har släkt- eller relationsband med en kriminell. Tack och lov är det än så länge inte en generell trend utan en någorlunda isolerad företeelse kopplad till några specifika konflikter där huvudgärningsmännen gjort sig svåra att nå", skrev hon i en kommentar.
Kan ändras
Polisens bedömning gällande hotbilden i Tullingeärendet kan komma att ändras och Carlsson har löpande kontakt med dem i den frågan. 2,5 månad efter det första beslutet konstaterar dock Mikael Carlsson att behovet för sekretess kvarstår.
Men han vill inte kommentera uppgifterna om att mordet kan ha varit en hämnd riktad mot offrets son.
— Vi känner till de uppgifterna så klart och beaktar även dem. Men först när utredningen är klar kan jag kommentera vad som skulle ha kunnat ligga bakom.
Prognosen är att beslut om åtal i målet kommer att kunna först fattas efter sommaren.
.jpg)
