Expert: Ont om tid för Sverige inför Vilnius

Sahlin lade märke till att Jens Stoltenberg på den efterföljande presskonferensen inte ens nämnde hur Turkiet ställer sig till frågan om att acceptera Sverige som Natomedlem.

Sahlin gör tolkningen att mötet mellan Stoltenberg och Erdogan inte mynnade ut i något konkret utöver beskedet om ett nytt möte mellan Turkiet, Sverige och Finland i veckan som inleds den 12 juni.

— Stoltenberg presenterade det som ett förhandlingsresultat i dag med Erdogan, det är möjligt att det var att ta i lite grann, säger Sahlin, numera verksam vid det internationella fredsforskningsinstitutet Sipri.

"Kritiskt med tid"

Han säger vidare att det börjar bli ont om tid för Sverige att hinna ansluta till Nato före toppmötet i Vilnius den 11–12 juli.

— Ska man hålla mötet i juni samtidigt som allt är oklart om var Turkiet egentligen står, då är det väldigt kritiskt med tid därefter fram till Vilnius. Sedan tillkommer en pikant faktor att det ungerska parlamentet sommarstänger i mitten av juni, även det markerar att det är ganska lite tid kvar om man ska få till stånd en ratifikation både av Turkiet och Ungern.

Det turkiska parlaments- och presidentvalet som hölls i maj har lyfts fram som en möjlig vändpunkt i Turkiets motstånd mot ett svenskt Natointräde.

Michael Sahlin tror dock att valresultatet har gjort det ännu svårare för president Erdogan.

— Det är ingen enkel sak för Erdogan som fortsatt är beroende av samarbetet med extremhögerpartiet MHP, som i sådana här frågor har en väldigt kärv röst. Det innebär att det kanske är lite svårare för Erdogan efter valet att kommendera sin majoritet i parlamentet till ett visst ställningstagande i den här frågan.

"Hårdare press"

Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier på Stockholms universitet, tycker att det är "tydligt att det inte finns något löfte från Turkiet att ratificera Sverige".

— Men att han (Stoltenberg) är där är en indikation på den hårdare press som Nato och flera Natoländer sätter på Turkiet nu.

Levin säger att Turkiets fortsatta motstånd dels beror på att landet inte anser att Sverige hörsammat de turkiska kraven fullt ut när det gäller terrorfrågan, dels på andra faktorer.

— Erdogan vann valet för att han i stor utsträckning lyckades locka en nationalistisk väljarbas, då var det inte läge att verka undfallande mot Sverige vad gäller PKK. Det kan också handla om relationen till Ryssland och att man vill ha saker från USA och använda det som en hävstång.

Finns tidsfönster

Aras Lindh, Turkietexpert och analytiker vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm, är inte förvånad över avsaknaden av positiva Natobesked för Sverige.

— Att ett genombrott skulle komma just i dag, det var väl inte väntat, men att det finns ett tidsfönster som åtminstone i teorin skulle vara möjligt för att Sverige ska kunna vara medlemmar lagom till Vilnius – det fönstret är fortfarande öppet.

Samtidigt är det mycket som måste klaffa, enligt Lindh.

— Det kan vara så att USA är med på ett hörn någonstans, med speciellt löften om försäljning av amerikanska F16-plan. Även om vi ser en lösning mellan Turkiet och Sverige de kommande veckorna så kan det vara så att USA har haft ett finger med i spelet.