Tidsbrist kan försena Sverige in i Nato • Kristersson på plats i Bryssel för möte i eftermiddag
Tiden är inte på Sveriges sida när det gäller Natomedlemskap redan vid nästa veckas toppmöte i Vilnius. Sannolikt är det redan för sent.
Sverige och Finland ansökte samtidigt om Natomedlemskap den 18 maj 2022. Vid Natos toppmöte i Madrid den 29 juni togs beslut om att bjuda in länderna, varpå anslutningsprotokollen undertecknades den 5 juli.
I samtliga Natoländer utom Ungern och Turkiet godkändes sedan medlemskapen av ländernas parlament under sommaren och början av hösten 2022.
Sedan Natos generalsekreterare besökt Turkiet i februari 2023 och efter ett tjänstemannamöte i Bryssel den 9 mars mellan Sverige, Finland och Turkiet gav den turkiske presidenten den 17 mars klartecken för att säga ja till Finland.
Ungerns parlamentet röstade sedan ja till Finland den 27 mars, följt av ja från Turkiets parlament den 30 mars.
Den 4 april 2023 blev Finland formell medlem, då Turkiets utrikesminister överlämnade de turkiska handlingarna till sin USA-kollega vid ett Natomöte i Bryssel.
För Sverige återstår däremot fortfarande godkännande av både Turkiet och Ungern.
I eftermiddag tar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg emot utrikesministrarna från Sverige, Turkiet och Finland för att diskutera den svenska Natoprocessen inne på Natohögkvarteret i Bryssel.
Förhoppningen har länge varit från Sverige, Nato och merparten av medlemsländerna att ett fullvärdigt medlemskap ska vara klart i lagom tid till det toppmöte som Natos stats- och regeringschefer håller i Vilnius i Litauen nästa vecka, den 11-12 juli.
Men för det krävs fortfarande formella godkännande av parlamenten i både Turkiet och Ungern. Och tiden för det är nu ytterst knapp.
Formella steg
Att döma av ett uttalande till nyhetssajten Politico Europe tycks även Stoltenberg ha resignerat när det gäller fullt medlemskap redan i Vilnius. Däremot kan kanske ett politiskt klartecken ges.
— Det är fortfarande möjligt att få ett positivt beslut om Sverige på toppmötet, säger Stoltenberg enligt Politico.
Om man jämför med när Finland anslöts i början av april så skedde det drygt två veckor efter att Turkiets president Recep Tayyip Erdogan uttalat sitt klartecken för Finland – och nästan en månad efter ett motsvarande möte i Bryssel som det som hålls i dag.
Parlamenten i Ungern och Turkiet måste samlas, debattera och rösta ja, varpå beslutet också formellt måste överlämnas till USA, där medlemskapshandlingarna deponeras.
Koranbränning
Till svensk fördel finns ihärdiga påtryckningar från övriga Natoländer, inte minst USA där president Joe Biden i går tog emot statsminister Ulf Kristersson (M). Om det skulle ges ett eventuellt USA-besked om att förse Turkiet med jaktplan anses det kunna gynna Sverige.
Till svensk nackdel finns å andra sidan den senaste tidens storm kring brännandet av koranen framför en moské i Stockholm. President Erdogan har upprepade gånger kritiserat svenska myndigheter för agerandet och även uttalat sitt missnöje över hanteringen av demonstrationer till stöd för PKK.
En presskonferens med Stoltenberg är utlovad efter dagens möte, preliminärt kl 16.30. En svensk pressträff hålls också med utrikesminister Tobias Billström (M).
Tre länder
Förutom Billström representeras Sverige i dag främst av chefsförhandlare Oskar Stenström, Natoambassadören Axel Wernhoff och nationelle säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm.
Från Turkiet kommer bland andra utrikesminister Hakan Fidan, presidentrådgivaren Akif Cagatay Kilic samt underättelsechefen Ibrahim Kalin – som tidigare var turkisk chefsförhandlare i den svensk-finländska processen.
Även Finland och utrikesminister Elina Valtonen deltar med anledning av den trepartsöverenskommelse som slöts mellan Sverige, Finland och Turkiet i samband med Natotoppmötet i Madrid i fjol, då Turkiet gick med på att bjuda in Sverige och Finland till medlemskap.
