"Utökad skyddsjakt kan öka toleransen för varg"
Regeringen tar ytterligare ett steg mot en hårdare linje i vargpolitiken. Positivt, tycker Jägareförbundet. Riskfyllt att halvera vargpopulationen, anser Världsnaturfonden WWF.
Antalet vargar i Sverige ligger nu på 450 stycken, enligt Naturvårdsverkets senaste räkning. Det är ungefär samma nivå som i fjol, runt 460 stycken, men spridningen av varg söderut har ökat stort i år.
Den skandinaviska vargstammen har ökat sedan återetableringen på 1980-talet. Men det med tillfälliga hack i tillväxten, beroende på hur omfattande licensjakten – men även den illegala vargjakten – har varit.
I vintras beräknades runt 540 vargar finnas i Skandinavien, varav 450 i Sverige.
Under årets licensjakt, som avslutades i februari, sköts 57 vargar.
Naturvårdsverket ska utreda riktlinjerna för skyddsjakt på varg, bland annat om skyddsjakt kan beviljas redan efter ett eller enstaka angrepp på tamdjur eller hundar.
Dessutom skärps ett tidigare uppdrag till myndigheten, vilket innebär att den ska utreda ett lägre referensvärde för antal vargar i Sverige: närmare 170 djur.
Beskedet välkomnas av Svenska Jägareförbundet som länge velat beviljas skyddsjakt i ett tidigare skede, för att skydda sina jakthundar som ibland kan bli byte för vargar.
— Det är helt orimligt att man får vänta till fyra angrepp innan man får skyddsjakt, säger Gunnar Glöersen, rovdjursansvarig på förbundet, och fortsätter:
— När en hund blir dödad så slutar många jaga. När två hundar blir dödade så slutar alla att jaga i området.
Ökar toleransen
Gunnar Glöersen tror inte att lättnader i riktlinjerna för skyddsjakt nödvändigtvis leder till att fler vargar skjuts.
— Men blotta vetskapen om att man har den möjligheten gör att man kanske ökar toleransen för vargar betydligt, säger han.
Att regeringen har en målsättning på 170 vargar är också bra, enligt Gunnar Glöersen.
— Det är positivt utifrån djurägares, jägare och renägares intressen. Ju färre vargar desto mindre koncentrationer blir det i olika delar av landet.
Världsnaturfonden WWF:s ansvarige för rovdjursfrågor, Benny Gäfvert, tycker att det är problematiskt att regeringen formulerar uppdraget i form av hur man ska nå en viss siffra i stället för att be forskarna undersöka vad som är en bra målsättning.
— Jag ser det inte som en forskares önskan att få resultatet först i handen och sedan ta fram underlag som ska stödja det, säger Gäfvert.
Nära genetiskt redan
Han har svårt att se att vargpopulationen kan hållas på en bra genetisk nivå på 170 individer.
— I dag ligger gynnsam bevarandestatus på 300 individer och då förutsätter det att du har en invandrande varg från den ryskfinska stammen vart femte år, säger Gäfvert och fortsätter:
— Då ska du nästan halvera populationen och samtidigt bibehålla eller förbättra genetisk status. Du har en situation som är väldigt illa där redan idag. De vargar som finns är praktiskt taget syskon med varandra rent genetiskt.
En art som är genetiskt isolerad under en längre period blir mycket mer känslig för yttre påverkan som sjukdomar, parasiter och klimatförändringar, säger Benny Gäfvert.
WWF skulle hellre se att regeringen satsade mer på förebyggande åtgärder som information och kunskapsspridning om stora rovdjur och att ge full ersättning för rovdjursavvisande staket och liknande. Skyddsjakt är också ett bra verktyg för att människan ska kunna samexistera med rovdjur, enligt Benny Gäfvert.
