Åklagare: Lundintoppar bidrog till krigsbrott
Regimen i Sudan dödade och fördrev civila för att säkra svenska Lundin Oils verksamhet i landet, påstår åklagare. 20 år senare inleds rättegången mot de förra Lundintopparna Ian Lundin och Alex Schneiter, misstänkta för medhjälp till krigsbrott. Rättegången kommer att bli den längsta som har hållits i Sverige.
Rättegången i Stockholms tingsrätt inleds tisdag 5 september och är planerad att pågå till 2026. Det blir därmed den längsta huvudförhandling som har hållits i Sverige.
Åklagarnas och försvarets sakframställningar ska pågå till maj nästa år. Ett 30-tal målsägare förekommer i målet och förhör med dem kommer sedan att hållas fram till november 2024. Det handlar om personer som bland annat ska berätta om hur de fördrevs från området, utsattes för bombningar och skottlossning och hur deras anhöriga dödades under regimens krigföring.
Ian Lundin och Alex Schneiter ska förhöras mellan december 2024 och januari 2025, innan förhör med vittnen påbörjas som kommer att ta nästan hela året. Bara åklagarsidan vill höra ett 50-tal vittnen. Här finns rapportskrivare, forskare, journalister och personer inom Lundin Oils verksamhet. En av dem som ska höras är Carl Bildt, som satt i bolagets styrelse från 2000 till 2006, då han blev Sveriges utrikesminister.
Rättegången är planerad att avslutas med pläderingar från december 2025 till februari 2026.
Källa: Stämningsansökan, Stockholms tingsrätt
Efter att ha utrett i över elva år valde till sist åklagare hösten 2021 att åtala Ian Lundin och Alex Schneiter, tidigare styrelseordförande respektive vd i oljebolaget, för medhjälp till grovt folkrättsbrott i södra Sudan mellan 1999 och 2003.
De anklagas båda för att styrkt Sudans regering i dess uppsåt att begå grova folkrättsbrott mot civila då militären inledde offensiver i det område där Lundin Oils dotterbolag, Sudan Ltd, skulle påbörja oljeprospektering.
— Syftet var ju att fördriva folk därifrån för att lättare kunna ta över områdena och ge plats för oljeutvinning. Man brände ned byar, dödade civila, våldtog kvinnor. De här milisgrupperna kopplade till Sudans regering har ett fasansfullt "track record" av den här typen av övergrepp, säger Johan Brosché, docent i freds- och konfliktkunskap vid Uppsala universitet och docent i internationella relationer vid Stockholms universitet, specialiserad på Sudan.
Området var innan offensiverna bebott av människor som till stor del stödde södra Sudan i kriget mot regimen och rebellerna hade kontroll över området, säger han.
Inbördeskrig sedan 1983
Sedan 1983 pågick det andra sudanesiska inbördeskriget och regimens krigföring innefattade sedan länge omfattande övergrepp mot civila, säger Brosché. Den typen av krigsbrott förekom alltså även i samband med offensiverna i det aktuella området 1999–2003.
Civilbefolkningen utsattes bland annat för flygbombningar, besköts med kulsprutor från helikoptrar och höggs och sköts ihjäl av soldater, går att läsa i åtalet. Bostäder och vårdinrättningar plundrades och brändes ned.
— Att Sudans regering genomförde mängder av övergrepp och att över hundratusen människor fördrevs från sina hem i området och att tusentals människor dog, det råder det ingen tvekan om, säger Johan Brosché, som själv är kallad som expertvittne i rättegången.
Lundin och Schneiter förnekar kategoriskt alla misstankar och deras försvar hävdar att åtalet är helt ogrundat.
Men enligt åklagarsidan har de understött brotten bland annat genom att ställa olika krav på regimen och teckna avtal som innebar att militären måste skapa förutsättningar för bolaget att kunna verka i områden där rebeller styrde.
Utretts av flera
Kraven innebar att militär och allierad milis skulle behöva genomföra offensiver, och de kraven ställdes enligt åklagarna med vetskap om att krigföringen "systematiskt innefattade anfall mot civila eller i vart fall urskillningslösa anfall".
Folkrättsbrott begångna i området, som nu är en del av Sydsudan, har utretts och belagts i rapporter från bland andra FN, Amnesty och Human Rights Watch, men har aldrig tidigare prövats i domstol.
— De flesta övergrepp i krig leder ju inte till någon form av domstolsprövning, så det här är väldigt speciellt, säger Johan Brosché.
Materialet är enormt och enligt planen kommer förhandlingen i Stockholms tingsrätt som inleds på tisdag att pågå fram till februari 2026, vilket gör det till den längsta rättegång som har hållits i Sverige.
