Rosling: Vi är experter på extrem pessimism

Ola Rosling blir ombedd att lyfta tre ljusglimtar som ger honom framtidshopp. Han himlar med ögonen och säger: Bara tre? Jag kan ge dig 300.

Han tar emot på stiftelsen Gapminders kontor i Stockholm. Novemberregnet faller utanför.

— Vi lever i en tid som stämplar folk som naiva om de belyser världens positiva utveckling, säger han.

Det är svårt att undvika nedstämdhet när man tar del av medierapporteringen i dag. Krig i Ukraina och Israel-Gaza, klimatkris och ekonomisk oro.

"Världen är läskig"

Trots detta vägrar Ola Rosling låta sig nedslås av den globala utvecklingen – som han enträget bedyrar går i rätt riktning.

— Människan har alltid trott att just den tid hon själv lever i är särskilt unik. Skriv det! Just i dag känns det som om världen är sämre än någonsin.

I grunden handlar det, enligt Rosling, om vår kultur, där positiva budskap lätt misstolkas som naivitet.

— Världen är läskig. Om man är tolv år gammal och bor på Södermalm köper man knark på Snapchat. Vi har gängkrig i förorterna och bombningar. Det finns ingen period i svensk historia där det varit så stora problem med kriminella gäng.

— Om jag då försöker lyfta fram att det är mindre algblomning i Östersjön framstår jag som en idiot.

Ett sagoberättande

Människan har en inbyggd optimism, framhåller han. Samtidigt är vi experter på att känna extrem pessimism om världen.

— Det är som ett sagoberättande vi håller på med i våra huvuden. Om man låter sina känslor drivas på det här sättet kommer man nog behöva må dåligt hela livet. Om vi inte har en sprängning i Sverige under en vecka är det någon folkkär artist som har köpt sex eller blivit alkoholist. Då blir vi arga och ledsna för det. Det finns alltid något som kan tynga ned oss, säger Rosling.

— Det som blir bättre i världen just nu kommer inte att uppmärksammas förrän det syns i global statistik om ett par år.

Han nämner malarian, som har fallit drastiskt i världen de senaste åren. I Indien har sjukdomen minskat med 85 procent sedan 2015, enligt The Economic Times.

— Läsare i Sverige har inte haft malaria, så de vet inte vilken succé det här är. De tänker: men det händer i Indien, hur ska det trösta mig? Ja, men om du har en uppfattning att allt i världen blir sämre, så utgör Indien en rätt stor del av världen.

Historiskt lyxproblem

Vår hyperuppkopplade värld är en förklaring till den instinktiva känslan av ökade problem, enligt Rosling.

— Ett öppnare samhälle med mer rapportering kommer ge intrycket av att det bara är mer konflikt. Då måste man titta på andra trender – som hur många fler som lever längre, eller färre barn som dör i förtid.

Även i konflikterna som fyller våra flöden i dag går det att hitta positiva faktorer, understryker Rosling.

— Vi får reda på när det släpps bomber i Gaza samma minut som de faller. Vi har inte lärt oss hur vi ska leva med detta informationsöverskott. Det gör oss förvirrade. Men egentligen är det ett lyxproblem ur ett historiskt perspektiv.

— Det finns knappt ett enda fotografi från massvälten i Kina. Det fanns ingen som kunde twittra från folkmordet i Rwanda. Nu får vi reda på det direkt. Vilket är överväldigande för oss, men för offren är det oerhört att resten av världen ser allt medan det sker. För det gör att vi faktiskt kan börja agera i tid.