Vad menas egentligen med 1,5 grader? Arkivbild.
Vad menas egentligen med 1,5 grader? Arkivbild. - Foto: Peter Dejong/AP/TT

NDC, COP, IPCC? Så hänger du med i klimatsnacket

Klimatnördar verkar älska tungvrickande förkortningar och tekniska begrepp som saknar rimliga svenska översättningar. Här är ordlistan för dig som vill låta lite smartare i fikarummet.


COP28: Nej, det är ingen halvdålig polisserie utan namnet på klimatkonferensen i Förenade arabemiraten. COP ("Conference of the Parties") syftar på parterna i FN:s klimatkonvention. De möts varje år och konferensen i Dubai är nummer 28 i ordningen.

UNFCCC: Förkortning för FN:s klimatkonvention (United Nations Framework Convention on Climate Change) som ska begränsa de globala utsläppen. För att låta extra insatt säger du "U-N-F-triple-C" i engelskspråkiga sammanhang.

IPCC: FN:s klimatpanel (Intergovernmental Panel on Climate Change) som sammanställer den bästa tillgängliga vetenskapen om klimatförändringarna.

Parisavtalet: Juridiskt bindande överenskommelse från 2015 som enade världens länder i ett avtal för att tackla den globala uppvärmningen och minska utsläppen av växthusgas.

NDC: Ännu en förkortning? Just den här är dock särskilt bra att ha koll på i samband med klimatmötet. Den handlar om nationella klimatåtaganden ("nationally determined contributions") som beskriver hur olika länder ska nå Parisavtalets mål.

1,5 grader: Syftar på Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 grader, helst 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid. Världen har dock redan värmts upp till 1,1 grader och är snabbt på väg mot 1,5 grader, enligt FN:s klimatpanel.

Negativa utsläpp: Handlar inte om utsläpp med dålig inställning utan om att suga upp, samla in eller på andra sätt ta hand om koldioxid som redan har släppts ut i atmosfären. Det kan handla om skogsplantering, koldioxidinlagring från biobränsle och infångning av koldioxid från luften. Kallas även minusutsläpp.

Nettonollutsläpp: Strävan efter att få ner utsläppen så mycket som möjligt och kompensera det som ändå släpps ut med negativa utsläpp.

Antropogena utsläpp: Utsläpp som är orsakade av människor, i motsats till utsläpp som uppstår i naturen.

Kolsänkor: Något som långsiktigt fångar upp koldioxid från atmosfären genom att binda den. Skogar, kärr och hav är exempel på kolsänkor.

Klimatfinansiering: Rika länder har lovat 100 miljarder dollar om året till utvecklingsländer, för att hjälpa dem att begränsa utsläppen och hantera klimatförändringarna. Löftet har ännu inte uppfyllts vilket skadat förtroendet i förhandlingarna.

Loss and damage (förluster och skador): En av de stora stridsfrågorna. En särskild fond för klimatrelaterade skador och förluster ska upprättas till stöd för särskilt sårbara länder. Men vem som ska betala notan och vem som har rätt till bidrag kommer att leda till infekterad debatt på klimatmötet i Dubai.

Mitigation (dämpande åtgärd): När det handlar om klimatet betyder det engelska ordet ”mitigation” helt enkelt utsläppsminskningar.

Adaptation (anpassning): Handlar om hur världens länder kan anpassa sig till klimatförändringarnas effekter. Det kan handla om att ta fram system som tidigt kan varna för översvämningar eller bygga barriärer för att tackla stigande havsnivåer.

Unabated: En glosa som lär stå i centrum under COP28, i samband med diskussioner om framtiden för olja, kol och naturgas. "Unabated fossil fuels" syftar på fossila bränslen som inte fångas in och lagras med CCS-teknik och är en formulering som kanske kan leda till att länderna lyckas komma överens i frågan om nedfasning.

TT
/
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!