Pisa 2022 visar att svenska 15-åringar tappar stort i matematik jämfört med mätningen 2018. Även i läsförståelse är resultaten för svenska elever betydligt sämre än sist. Arkivbild.
Pisa 2022 visar att svenska 15-åringar tappar stort i matematik jämfört med mätningen 2018. Även i läsförståelse är resultaten för svenska elever betydligt sämre än sist. Arkivbild. - Foto: Henrik Montgomery/TT

Forskare: Farligt när kunskapsklyftorna ökar

Resultaten för svenska 15-åringar rasar inom både läsförståelse och matematik i den globala kunskapsmätningen Pisa. Två skolforskare ger här sin syn på läget i svensk skola.


De svenska Pisaresultaten har pekat uppåt sedan "chockåret" 2012, men när resultaten för 2022 presenterades under tisdagen kunde man åter konstatera att kurvan vänt nedåt. Både i svenska och matematik tappar svenska elever stort mot mätningen 2018. Utvecklingen ser likadan ut i flera andra länder och pandemin pekas ut som en stor orsak.

Hur allvarligt är läget?

— 24 procent av de svenska eleverna ligger under grundläggande nivå i läsförståelse, det tycker jag är alarmerande. Bara 10 procent är på nivå fem (mycket god läsförmåga) eller över, säger Katarina Rejman, forskare på litteraturundervisning och lektor i svenskämnets didaktik vid Stockholms universitet.

Hon tar särskilt tar fasta på att skillnaderna fortsätter öka mellan elevgrupper. Det är "ganska farligt för ett samhälle" när kunskapsklyftorna gällande läsning blir så här stora, säger hon.

— Vi behöver ju bara titta i vår absoluta närhistoria kring krig och konflikter för att se vilka svåra problem som behöver lösas och vilken enorm läsförmåga som krävs av oss för att vi ska förstå exempelvis vad som är sant och inte.

Trendbrott?

Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik och tillämpad matematik vid Mälardalens universitet, säger att det är tråkigt att Sverige nu backat tillbaka till 2012 års bottennivå i Pisa.

— Det blir väldigt intressant att se om det är ett verkligt trendbrott eller inte. Men om man jämför det med vad som sker i OECD i stort så är pandemin en verkligt rimlig förklaring, säger han.

Vad behöver göras som inte redan görs?

Katarina Rejman lyfter bland annat att lärare bör få mer få tid till att fokusera på kärnuppdraget: undervisning i klassrummet. Därifrån stjäl exempelvis dokumentationsarbete som lärare tvingas ägna sig åt mycket tid.

Naturligtvis behövs stödfunktioner för lärare och hon påtalar framför allt vikten av väl fungerande skolbibliotek för att främja läsande.

— Det har enormt stor betydelse både för lärare och för elever.

Även Andreas Ryve anser att mer fokus måste ligga på lärarens roll i klassrummet, inte minst vid matematikundervisningen.

Vidare finns "lågt hängande frukter" där Sverige inte kommit långt alls, säger han, och pekar specifikt på behovet av forskningsbaserade läromedel i matematik.

— Vi har läromedel i matematik som har varit designade för att barnen ska sitta själva och räkna, medan forskningsbaserade läromedel är designade för att fungera som en resurs för lärare att undervisa på ett bra sätt.

— Det har varit otroligt svagt utvecklat i Sverige, men det är äntligen lite på gång.

Extraundervisning före

En annan sak att överväga är att lägga extraundervisning före lektionerna, i stället för efter. Det har i internationell forskning visat sig vara effektivt.

— Det är ju mycket bättre. Tänk att titta där i fyra timmar och inte förstå någonting, och sedan ska du ta igen det där. Om man i stället kan undervisa innan så kan man vara mer aktiv under klassrummet och har större potential att lära sig. Dessutom bygger det matematiskt självförtroende, säger han.

Hur bör Skolsverige agera efter denna rapport?

— Man ska fortsätta jobba, naturligtvis stenhårt, för att det ska bli bättre klassrumsundervisning i matematik. Och göra det på alla sätt. Bättre lärarutbildningar, bättre kompetensutveckling och bättre läromedel, säger Andreas Ryve.

Katarina Rejman tycker att ribban trots allt bör sättas högt.

— Det här är ett rikt land, ett kunskapssamhälle. Det gäller att kavla upp armarna och titta på de länder som presterar bra. Vi vet mycket av vad som behövs, nu gäller det att göra det. Det handlar om välutbildade lärare, bra läromedel och stöttande rektorer som gör rätt prioriteringar.

TT
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!