Avskiljningskapacitet för några planerade svenska projekt med CCS-teknik. CCS står för carbon capture and storage, koldioxiduppfångning och lagring.
Avskiljningskapacitet för några planerade svenska projekt med CCS-teknik. CCS står för carbon capture and storage, koldioxiduppfångning och lagring. - Foto: Anders Humlebo

"Klimaträddaren" är åratal bort i Sverige

Tekniken är hajpad och behövs för att fixa klimatmålen. I dag finns 40 anläggningar i världen som suger upp koldioxid innan röken lämnar skorstenen. Men i Sverige dröjer det flera år innan första anläggningen är på plats. Sverige hamnar efter, säger Fabian Levihn, KTH-docent och chef för forskning och utveckling på Stockholm Exergi.


Det är en av de stora snackisarna under klimatmötet COP28 i Dubai. Tekniken som av vissa beskrivs som en klimaträddare – medan andra ser den som ett sätt för oljejättar att i oförminskad takt fortsätta med klimatskadliga fossila bränslen.

I Sverige beskrivs CCS som en viktig pusselbit för att nå klimatmålen och regeringen ser den som en del av framtiden, även om alla är överens om att det är minskade utsläpp som är det viktigaste.

Men det går trögt med tekniken, som går ut på att avskilja koldioxid från utsläppen, transportera bort den och pumpa ned den i underjorden.

En genomgång som TT gjort bland de projekt som beviljats bidrag från Energimyndigheten och som kommit längst visar att viljan finns och en massa förberedande och projekterande pågår, men att ingen ännu formellt har fattat ett investeringsbeslut om att faktiskt gå vidare med planerna.

En anledning är den stora ekonomiska osäkerheten. De flesta projekt i Sverige handlar åtminstone delvis om så kallad bio-CCS, där man suger upp koldioxid som bildats av förnybara ämnen.

"Går och väntar"

Regeringen har avsatt 36 miljarder kronor för 2026–2046. Tanken är en omvänd auktion där företag tävlar om att erbjuda störst koldioxidupptag till lägst pris. Men processen har fastnat hos EU-kommissionen och hur lång tid den tar vet ingen.

Klart är att auktionerna försenats till minst nästa år.

— Alla går och väntar på ett godkännande från EU, säger Julia Ahlroth, chef för strategi och omvärldsrelationer på Växjö Energi.

Bolaget planerar att sätta in koldioxidavskiljning på Sandviksverket, som årligen ska fånga in 200 000 ton koldioxid. Projektet är redan försenat, och är i gång tidigast 2028.

Stockholm Exergi vill bygga en bio-CCS-anläggning för att suga ur koldioxiden ur utsläppen vid Värtaverket vid Värtahamnen i Stockholm. ASrkivbild.

Var hamnar koldioxiden?

Ett annat problem är var koldioxiden som avskiljs ska ta vägen. Koldioxiden måste transporteras med båt, tåg, lastbil eller i pipeline, antagligen med slutstation i Norge eller Danmark. De lösningarna finns inte i dag och transportsektorn behöver veta att den kommer att ha någon koldioxid att avskilja. Samtidigt vill ingen satsa på CCS om ingen kan transportera bort koldioxiden.

— Utmaningen är att ingenting är på plats. Så frågan är i vilken ordning man ska sätta i gång, den klassiska "hönan eller ägget". Vem vågar börja med ett investeringsbeslut så att de andra kan gå efter? säger Ahlroth.

Stockholm Exergi med sitt biokraftvärmeverk i Hjorthagen är antagligen längst fram i landet med planerna på sin bio-CCS-anläggning. Men även här har projektet försenats, från 2026 till tidigast 2027.

Fabian Levihn, forskningschef och docent i industriell ekonomi vid KTH, säger att innan bolaget vågar lägga ett investeringsbeslut väntar man in regelverket kring den omvända auktionen.

— Sverige hamnar efter. Vi låg bland de första, det är bara att konstatera att Danmark redan hunnit genomföra någon typ av upphandling av stöd för negativa utsläpp.

Bilden visar principen för koldioxidavskiljning och lagring.

Jätteprojekt hotat

Inte heller stora utsläppare av koldioxid har satt ned foten kring CCS i Sverige. Heidelberg Materials cementfabrik i Slite på Gotland har planer på en sådan som i ett slag skulle kapa Sveriges utsläpp med 4 procent, 1,8 miljoner ton årligen.

Men för att jättesatsningen på 10 miljarder kronor ska sjösättas behöver företaget snabba tillståndsprocesser och även nya elkablar till Gotland i god tid innan anläggningen är i bruk 2030.

— För att vi inte ska bli omsprungna måste man omedelbart ta ett mycket tydligare statligt grepp om den här strukturomvandlingen. Där har svenska beslutsfattare en del att göra, säger vice vd Karin Comstedt Webb

I dag är Svenska kraftnäts prognos för de nya elkablarna 2031. För sent, anser Heidelberg.

— Då går investeringen kanske till något annat land, säger Comstedt Webb.

TT
/
/
/
EU
/
/
/
/
Senaste nytt

Har du fått det här mejlet? Nu varnar Försäkringskassan

Vd: Vi vill bryta uran i Sverige

Regeringen och Sverigedemokraterna vill riva upp uranförbudet i Sverige. Ett bolag flaggar redan för att man vill bryta uran om stoppet hävs. Vi vill vara en uranproducent, säger Aura Energys vd Andrew Grove.

Dålig arbetsmiljö på jobbet? Då måste du göra det här

Att jobba övertid är inte helt ovanligt men för många kan det vara en extra börda att ha en chef eller kollega som ofta kräver fortsatt arbete även om dagen är slut. Nyheter24 har pratat med juristen på Akademikerförbundet SSR som ger sina bästa råd och tips på hur du då ska agera.

Drönare nedskjuten i Finska viken

Ryssland sköt ned en drönare i Finska viken, cirka 40 kilometer utanför S:t Petersburg, på lördagskvällen, rapporterar Ilta-Sanomat med hänvisning till ryska medier.

Fruktade smittor på väg – men ingen övervakar

1 timme sedan
Invasiva myggarter närmar sig Sverige – med fruktade virus som zika, dengue och nilfeber i bagaget. Men ingen har koll på var, om och när de dyker upp. De vektorburna virussjukdomarna står och knackar på dörren, men det finns inga avsatta medel för övervakning, säger myggforskare Anders Lindström.

Schweiz folkomröstar om pensioner

1 timme sedan
På söndag går Schweiz till valurnorna för att rösta om hur man ska trygga levnadsstandarden för landets åldrande befolkning.