Solen ska göra lyxmetropolen Dubai grönare

Det ser ut som en glödande cigarett som sticker upp ur sanddynerna. Som en extra sol som lyckas tränga genom smogen som bäddar in kameler och kraftledningar i ett mjukt dis – fem mil från flerfiliga motorvägar, smutsiga fabriker och glittrande skyskrapor.

Just den här dagen är halten PM 2,5-partiklar i Dubai 22 gånger högre än vad WHO har stämplat som hälsosamt.

Ljuset från det 260 meter höga soltornet, som precis som så mycket annat i Dubai beskrivs som det högsta i världen, är bländade. Skenet nästan dystopiskt, som något hämtat ur Tolkiens sagor.

Men tornet är högst verkligt och reser sig över Mohammed bin Rashid Al Maktoum Solar Park, en av världens största solcellsparker.

— Det här ska göra så att Förenade arabemiraten når nettonollutsläpp till 2050, säger guiden Mustafa.

Grönmålning?

Påpassligt nog invigdes en del av den fjärde fasen av solparken i samband med att blickarna vänts mot Dubai under COP28. Kritiker menar att klimatmötet var en chans för en av världens stora oljeproducenter att grönmåla sina planer på att ytterligare öka produktionen av råolja.

Men bortom olja och gas – som står för det mesta av emiratens välstånd– görs stora satsningar på förnybar energi. Kronjuvelen i Dubai är solparken, något mindre till ytan än Upplands Väsby men med kilometer efter kilometer av solpaneler i öknen.

— Obegränsat med pengar måste vara fantastiskt, konstaterar en australisk klimatdelegat som tagit sig från toppmötet till solparken.

TT har följt med på en bussresa anordnad av el- och vattenmyndigheten Dewa, som avgår från COP28 med delegater, barnfamiljer och influerare ombord. Flera försök att få till en intervju i parken har mötts av tystnad i Dubai, där det krävs särskilt tillstånd för att fotografera utanför mötesområdet och kritik av styret kan leda till fängelse.

Termisk solkraft

Men guiden berättar gärna om att investeringarna i parken uppgår till 50 miljarder dirham (runt 140 miljarder kronor). I nuläget täcker kapaciteten nästan en femtedel av behovet i det energislukande Dubai, där natthimlen lyses upp av 400 skyskrapor – bland dem världens högsta byggnad Burj Khalifa som har en 770 meter hög led-skärm för reklam.

Tornet är hjärtat i den del av parken som håller på med termisk solkraft. 70 000 speglar fångar in strålar och riktar dem mot toppen, där värmen lagras i flytande salt. Det kan sedan driva en turbin ansluten till en generator som producerar el.

Målet är att solparken, som fortfarande håller på att byggas färdigt, ska ha en kapacitet på 5GW till 2030.

— Det skulle täcka 25–30 procent av det totala energibehovet i Dubai, säger Mustafa.

Solen är en del i emiratens mål att nå noll nettoutsläpp till 2050, kärnkraftverket Barakah i Abu Dhabi en annan. Samtidigt fortsätter alltså planerna på att utvinna mer olja och gas, fossila bränslen som exporteras till andra länder och bidrar till klimatförändringen – utan att utsläppen räknas in i den nationella statistiken.

Men om den globala uppvärmningen ska kunna begränsas till 1,5 grader kan inte produktionen av fossila bränslen öka, enligt Internationella energiorganet IEA. Utsläppen orsakar redan katastrofala extremväder och den globala temperaturen stiger snabbt. 2023 kommer att bli det varmaste året som har uppmätts.

Lång väg

Förenade arabemiraten är ledande bland gulfländerna när det gäller investeringar i förnybar energi. Men en tredjedel av BNP kommer fortsatt från olja och gas och koldioxidutsläppen per capita är bland de högsta i världen.

— I nuläget framställer de sig lite bättre än vad de faktiskt är, säger Niklas Höhne, från tankesmedjan New Climate Institute, i en intervju med CBC News.

— Utsläppen från oljan och gasen de exporterar är tre gånger så höga som utsläppen på hemmaplan. Så de har lång väg kvar för att verkligen ställa om till nollutsläpp.