Detta är visitationszoner

Vad är en visitationszon?

I en visitationszon får polis visitera personer som befinner sig på allmän plats i området, inklusive barn, utan att det finns misstanke om brott.

Det skiljer sig mot dagens ordning som kräver att det “finns anledning att anta” att ett brott som kan ge fängelse har begåtts för att polisen ska få visitera.

Polis ska inte få visitera vem som helst utan det ska ske på "sakliga skäl".

I utredningen som ligger till grund för förslaget nämns som exempel att personen motsvarar en riskprofil som arbetats fram med polisiär erfarenhet, att det är en person som tidigare begått allvarlig brottslighet, beter sig avvikande eller är klädd på ett visst sätt.

I zonen får polisen även söka igenom fordon efter vapen eller andra farliga föremål utan misstanke.

Samtliga ingripanden måste dokumenteras.

.

När och var får en visitationszon upprättas?

Polisen får upprätta en zon om det med hänsyn till en konflikt mellan eller inom gäng finns en påtaglig risk för skjutningar eller sprängningar i området.

För att få upprätta en zon måste det även anses vara av "synnerlig vikt" för att förebygga eller förhindra den typen av brott. Vidare måste fördelarna med zonen anses överväga nackdelarna.

En visitationszon ska som längst få gälla två veckor, men kan förlängas med ett nytt beslut.

Zonerna kan upprättas var som helst, men enligt utredningen kommer de troligen främst att användas i socialt utsatta områden där problemen med kriminella nätverk är störst.

Den finns ingen gräns för hur stor en zon får vara.

Polisen måste informera allmänheten om att en zon upprättas. Beslutet om att införa en zon kan överklagas till domstol.

.

Vad är syftet med zonerna?

Enligt utredningen anses polisens befogenheter att visitera och genomsöka fordon vara otillräckliga i vissa lägen vid konflikter mellan kriminella nätverk.

Bland annat har man nämnt att zoner kan hjälpa till att kyla ned konflikter och förhindra våldsspiraler.

.

Hur ser kritiken ut?

Kritiken handlar bland annat om att nyttan med zonerna inte är tillräckligt utredd. Flera remissinsatser ifrågasätter att det innebär en tydlig effektivitetsvinst då svensk polis redan har stora befogenheter att visitera och söka igenom fordon.

Flera remissinstanser menar vidare att de integritetsintrång som systemet medför är för stora och att zonerna riskerar leda till att polisen ägnar sig åt diskriminerande etnisk profilering. Förutom skadan för den enskilde som drabbas kan det i längden leda till att förtroendet för staten i de områden där zonerna upprättas försämras.