Minskad ojämlikhet krävs för säkert klimat
Kan alla människor på jorden ha en skälig levnadsstandard samtidigt som vi kan garantera ett stabilt klimat och bevara den biologiska mångfalden? Ja, menar forskarna bakom en omfattande rapport.
Gillar du artikeln?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.
I den aktuella rapporten fokuserar forskarna på fem områden: klimat, biologisk mångfald, färskvatten, övergödning/näringsämnen och luftföroreningar.
Rapporten tar upp flera exempel på länder där planetära gränser redan har passerats:
I Indien lever omkring 1 miljard människor i områden där naturen har för låg kapacitet att bidra med ekosystemtjänster, alltså produkter och tjänster från naturen som grödor och vatten.
I Bangladesh riskerar 30 miljoner människor att drabbas av stigande havsnivåer.
Indien är hårdast drabbat av vattenbrist, men även i Tyskland lever 76 miljoner människor i områden med osäker tillgång till grundvatten.
Källa: A just world on a safe planet: a Lancet Planetary Health–Earth Commission report on Earth-system boundaries, translations, and transformations
Rapporten, som över 60 forskare från 20 länder ligger bakom och som publiceras i The Lancet Planetary Health har tagit sig an fem av de system som formar planeten. Det handlar om allt från klimatförändringar, biologisk mångfald och vattentillgång till luftföroreningar och övergödning.
Redan tidigare har forskarna visat att vi har passerat gränsen för vad flera av dessa system tål. Forskarna definierar nu vad de kallar "det säkra och rättvisa utrymmet". Det handlar om utrymmet där vi kan leva under drägliga omständigheter utan att planet och ekosystem ska kollapsa.
Tydligt budskap
— Vi måste minska ojämlikheten och dela bättre på jordens resurser för att kunna ha en säker planet. Alla över hela jorden behöver få tillgång till resurser för att få en dräglig levnadsstandard och samtidigt måste vi hålla oss inom gränserna för vad de här livsviktiga systemen tål, säger Lisa Jacobson, medförfattare och projektansvarig för Earth Commission på Future Earth i Sverige.
Johan Rockström, chef för Potsdaminstitutet för klimatforskning i Tyskland och professor vid Stockholms universitet, är en av dem som deltagit i arbetet. Han säger att genom att mäta och kvantifiera gränserna för till exempel hur mycket koldioxidutsläpp och avskogning planeten tål kan vi sätta budgetar och mål.
— Vi kan inte fortsätta att subventionera den rika vita minoriteten till att ha en ohållbar produktion och konsumtion. Det är genom att mäta och sätta pris på vad det kostar att skada planeten som det kan bli skillnad, säger han.
Inte för sent
Forskarna pekar också på områden i världen där de här gränserna redan är överträdda. Det handlar om områden som redan är drabbade av fattigdom, extremväder och politisk osäkerhet som Indien, Bangladesh och delar av Afrika.
Men det är inte för sent att vända utvecklingen, enligt forskarna. Förhoppningen är att företag och beslutsfattare på både global och lokal nivå ska använda rapporten som en vägledning och göra förändringar.
— Om vi minskar ojämlikheten och ställer om våra energi- och produktionssystem så kan det säkra utrymmet räcka till alla, säger Lisa Jacobson.
Detta är något som behöver göras nationellt såväl som globalt.
— För inte så många år sedan var Sverige ett draglok för EU:s klimatpolitik men nu är vi mer av ett släpankare. EU är nu en garant för att vi inte ska förlora takten helt, det är en sorglig utveckling, säger Johan Rockström.
