"Regeringens utformning av Industriklivet har inte varit tillräckligt väl genomtänkt", säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner i ett pressmeddelande.
Industriklivet överlappar ett annat stöd, Klimatklivet, vilket gjort att man i en del fall kunnat söka bidrag från båda stöden för likvärdiga investeringar, men att Industriklivet ställer lägre krav.
"Finns en risk"
Men många av satsningarna, exempelvis på koldioxidavskiljning och vätgas, kräver enorma mängder el, som det i vissa fall är oklart var den ska komma från i dag.
Riksrevisionen uppger också att Energimyndigheten är ineffektiv när den samlar in uppgifter. Den ser också risker att de sökande behandlas olika, eftersom de ansökande själva fått bestämma hur de beräknar sina förväntade utsläppsminskningar.
"Riksrevisionen bedömer därför att det finns en risk för att projekt beviljas stöd även om de inte i så hög utsträckning bidrar till Industriklivets syfte", står det i rapporten.
Kommer med rekommendationer
Industriklivet kan ge pengar till forskningsprojekt och förstudier, och där kan Riksrevisionen förstå att det kan vara svårt att på förhand beräkna klimatnyttan. Men när det kommer till investeringsprojekt, alltså för att verkligen införa en teknik, borde Energimyndigheten kunna ställa högre krav.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att samordna stödet till klimatomställningen, och se till att samordna klimatpolitiken med andra områden. För Energimyndigheten är rekommendationen bland annat att ta fram bättre formulär.
