Djur brinner upp – rekordbränder i Amazonas
Myrslokar och sengångare har ingenstans att ta vägen när Amazonas eldhärjas. Årets brandsäsong i Sydamerika saknar motstycke, enligt WWF. Vi ser nu att det är väldigt många av de större djuren som faktiskt brinner upp, säger Olle Forshed, expert på regnskog och biologisk mångfald.
Gillar du artikeln?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.
Amazonas är världens största tropiska regnskogsområde. I den brasilianska delen av Amazonas har antalet bränder under januari till september i år varit 84 procent större än förra året.
Merparten av bränderna har orsakats av människor, bland annat i samband med att mark bränns av för att bilda nya odlings- och betesmarker.
Avskogning och utglesning av skog gör den mer brandkänslig.
De senaste månadernas skogsbränder i Sydamerika har varit de värsta på över 20 år, enligt EU:s klimattjänst Copernicus.
Världsnaturfonden (WWF) beskriver ett akut läge med omfattande skogsbränder i Sydamerika.
I den brasilianska delen av Amazonas har cirka 105 000 bränder startat i år (fram till den sista september). Det är en ökning med 84 procent jämfört samma period förra året. Och räknar man alla naturbränder i Brasilien, även utanför Amazonas, har en yta motsvarande halva Sverige eldhärjats i år.
Hastiga förlopp
— Det har varit hastiga förlopp och stora områden, så det finns ingenstans att fly, säger Olle Forshed.
Trädlevande arter, som till exempel myrslokar och sengångare, hör till dem som drabbas hårt.
— Även om de kanske överlever lågorna, så har de sedan ingenstans att återvända.
Det här året har varit det torraste någonsin i området. En annan starkt bidragande orsak till brändernas omfattning och frekvens är avskogningen. En regnskog ska egentligen inte kunna brinna, påpekar Olle Forshed.
— Men när man glesar ut dem och hugger ner delar av dem så blir det torrare i de här skogarna.
Farlig brytpunkt
Avskogningen har gått så långt att Amazonas närmar sig en farlig brytpunkt. Än så länge fungerar det jättelika regnskogsområdet totalt sett som en kolsänka, som tar upp mycket av den koldioxid som släpps ut. Om brytpunkten passeras blir Amazonas i stället en utsläppskälla för koldioxid.
I dag beräknas 17 procent av Amazonas vara avskogat. Brytpunkten tros komma när området är avskogat till 20–25 procent.
— Händer det blir det en oåterkallelig effekt, då blir det ett torrare klimat på den här kontinenten. Regnskogen kan inte finnas kvar och det bildas andra typer av ekosystem. Det blir torrare och savannliknande.