Antalet personer som åtalats för människorov har ökat markant i Sverige de senaste åren. Researchföretaget Acta Publica har granskat utvecklingen och konstaterar i en rapport att 2012 åtalades 66 personer för människorovsbrott medans motsvarande siffra 2023 var 263 personer – fyra gånger fler.
Fången i trälåda
Trots att brottet förefaller ha blivit vanligare rapporteras det inte så mycket om kidnappningar i medier. Enligt rapporten kan ett av skälen till det vara att det vanligaste offret varken är rik – som Siba-direktören Fabian Bengtsson som hölls fången i 17 dagar i en trälåda i en lägenhet i Göteborg 2005 – eller berömd – som artisten Einár som kidnappades och förnedrades av Vårbynätverket 2021.
Granskningen visar i stället att det är vanligt att offren är personer som själva är inblandade i brottslighet och att kidnappningen genomförs på grund av en narkotikaskuld eller som hämnd för något tidigare våldsdåd.
Förnedrar offren
Enligt rapporten är det pengar som är det vanligaste motivet till att en person kidnappas. Det kan handla om att pressa offret eller dennes anhöriga på pengar eller att driva in en verklig, eller påstådd, skuld. Och det är inte ovanligt att det handlar om relativt lite pengar.
Summorna som kidnapparna kräver varierar från nån eller några tusenlappar till några hundra tusen kronor. Granskningen visar dock att gärningsmännen sällan lyckas få med sig särskilt mycket, ibland slutar det med bara några prylar eller ett bankkort.
I var fjärde dom, av de totalt 377 som granskats, har kidnappningen innehållit någon förnedring av offret. Det handlar om att offret tvingats att klä av sig naken, blivit spottad eller kissad på eller tvingats att kyssa gärningsmännens skor. Förnedringen kan också ha fotats eller filmats och skickats vidare.
