Det föreslår en statlig utredning som lämnas till justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Beredskapspolisen fanns tidigare i Sverige men avskaffades 2012. Det nya säkerhetspolitiska läget ställer dock nya krav och försvarsberedningen har föreslagit att beredskapspolisen ska återinföras.
Reservpoliser ska enligt utredningen vara före detta polismän och polisstudenter i slutet av utbildningen. De ska skrivas in för civilplikt och kunna kallas in för tjänstgöring vid till exempel höjd beredskap och krig.
Reservpoliser ska få göra allt som vanliga poliser kan göra, men uppgifterna ska vara "lämpliga".
Utredningen föreslår också att Försvarsmakten ska kunna lämna stöd till polisen i fler situationer än i dag, både under fred och krig. En ny lag ska införas som reglerar detta. Försvarsmakten ska kunna användas till exempel för att ingripa vid terroristbrott och andra allvarliga brott om det finns fara för många människors liv eller hälsa.
— Förutsättningarna för att stödet ska kunna begäras är att stödet ska vara nödvändigt, att polisens egna resurser ska vara otillräckliga, att stödet ska vara lämpligt och det måste också vara proportionerligt, säger utredaren Rikard Jermsten.
Regeringen måste även som huvudregel ha lämnat sitt medgivande till att polisen begär stödet.
Ytterligare ett förslag är att poliser inte längre ska klassas som "kombattanter" i krig. I dag har poliser en slags dubbel status, där de vid krig både förväntas fortsätta utföra sitt civila uppdrag och delta i det militära försvaret.
En ny förordning om reservpoliser föreslås träda i kraft i oktober 2026, och lagen om Försvarsmaktens stöd till polisen i januari 2027.
