26 februari röstade riksdagen igenom förslaget om den så kallade biometrilagen. SVT rapporterar att lagen kommer skapa större möjligheter för poliser att använda sig av släktforskning i brottsutredningssyfte.
Från och med i sommar ska dna-baserade släktforskningsdatabaser kunna användas för att identifiera personer som misstänkts för grova brott i större grad än någonsin tidigare.
Cajsa Älgenäs, chef för Rättsmedicinalverkets rättsgenetiska laboratorieenhet i Linköping, uppger för Rättsmedicinalverket att metoden enbart ska användas som sista utväg när andra försök inte visat någon framgång i utredningen. Den ska även avgränsas till att enbart identifiera personer som är misstänkta för de grova brotten mord och våldtäkt.
Utmaningar enligt experten
Med nya lagen tillkommer det dock en del problematik. Enligt släktforskaren Peter Sjölund behövs betydligt mer dna för att kunna genomföra en släktforskning än vad polismyndigheten är vana vid. Polisen har tidigare enbart använt sig av 15 bitar dna vid testning, medan en släktforskare behöver över 700 000 bitar, berättar Sjölund för SVT.
Polisen är dessutom begränsad till endast de databaser där medverkande har godkänt att deras dna är synligt för polisen. Vilket gör urvalet betydligt mindre jämfört med en släktforskares.
Vad innebär detta för privatpersonen? Genom denna nya lag tillkommer det nyheter för allmänheten.
Du kan bli identifierad av polisen – även om du själv aldrig gjort ett dna test
Efter 1 juli kommer du kunna bli hittad av polisen på grund av en släktings dna-test. Eftersom polisen kommer kunna skapa utökade dna-profiler kommer ditt dna kunna spåras via avlägsna släktingar som använt en databas med polisåtkomst. Polisen kommer kunna, med hjälp av specialister, bygga släktträd utifrån dna-profiler för att identifiera misstänkta där kanske ditt inskickade dna är en nyckelspelare.
Dina uppgifter kan sparas och jämföras
Blir du misstänkt för ett grövre brott så kan din profil sparas i polisens nya, mer omfattade register. Har du lämnat biometrisk information i andra sammanhang, till exempelvis i asylprocess eller passansökan, kan dessa även användas och jämföras med andra myndigheter i en utredning för grövre brott.
MISSA INTE: Polisens nya knep – ny teknik i trafikkontroller
