Släkten är värst heter det som bekant. När polisen nu kan använda sig av de släktdatabaser där tiotusentals svenskar registrerat sitt dna för att lära sig mer om sitt ursprung, är uttrycket aktuellare än någonsin.
— Vi har genomfört en inventering där vi gått igenom de första ärendena som vi ska jobba med, säger Kvist och fortsätter:
— Men exakt var vi är i processen är inget jag kan berätta.
Användandet av dessa register innebär att personer som inte laddat upp något dna också kan identifieras genom uteslutningsmetoden.
”Väldigt tydligt”
— Dna är så fiffigt att när man har hittat tillräckligt många personer som hänger ihop så finns det bara ett ställe kvar. Det blir väldigt tydligt vem som är gärningspersonen, säger Kvist.
Metoden får användas vid utredning av mord, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn.
I Sverige i dag finns det runt 800 så kallade kalla fall, alltså grova brott med dödlig utgång som inte har fått någon lösning.
— Men till det kommer ju nya mord och de olika sexualbrotten så det är klart att det finns ärenden att jobba med.
Lagen ändrades
2020 användes metoden första gången, då för att lösa ett dubbelmord från 2004 i Linköping. Men Integritetsskyddsmyndigheten slog fast att förfarandet var olagligt och polisen kunde inte längre nyttja släktbaserna. Men den 1 juli i år ändrades lagen.
— Även om man tycker att det har gått lång tid så är vi faktiskt först i Europa med det här arbetssättet. I Danmark är det också tillåtet från 1 juli. Jag tror att fler länder i Europa kommer att följa efter, säger Linda Kvist.
.jpg)
