Anledningen till att fler oväder döpts de senaste åren är att det endast var stormar som namngavs tidigare, medan i dag döps även kraftiga väder med åska, regn och snö.
— Definitionen av storm är att det ska blåsa 25 meter per sekund och vid Karl-Heinz var inte vinden tillräcklig för att namnge den, men det gjordes ändå på grund av de höga nederbördsmängderna, säger Emelie Karlsson.
SMHI ser också att det finns ett större samarbete mellan länder i Europa. När Storbritannien döpte veckans storm för Floris valde Sverige att följa det.
— Den hade vi nog inte döpt om den hade kommit direkt till Sverige, eftersom konsekvenserna för Sverige inte beräknades bli tillräckligt stora. Nu fanns det redan ett namn från Storbritannien och då använder vi det.
Det är landet där ovädret börjar som namnger det. Allt fler stormar började få namn från när stormen Gudrun härjade i Sverige för 20 år sedan. I dag är det ännu fler vädersystem som får namn tilldelade.
— Det blir lite mer samordning, säger Emelie Karlsson.
Det finns dock en risk med att fler oväder i Sverige får etablerade namn.
— Det finns en problematik om det inte ger några konsekvenser alls. När nästa oväder kommer, som faktiskt kan leda till stora störningar, är risken att folk inte tror att det kommer hända något den gången heller, säger Karlsson.
.jpg)
