Samtidigt som efterfrågan på läkemedel växer globalt har tillgången svårt att hänga med. Antalet restnoterade läkemedel var under fjolåret 2 808, medan motsvarande antal 2022 låg på 1 615, enligt Läkemedelsverket.
Särskild brist råder på vissa generiska läkemedel, det vill säga sådana som är medicinskt likvärdiga originalet och innehåller samma aktiva substans men säljs under annat namn när patentet på originalet löpt ut.
— Just nu råder brist på cytostatika som Fluorouracil, ett cellgift som används för att behandla olika typer av cancer, framför allt i mag- och tarmkanalen, berättar Eva Pettersson, gruppchef för läkemedelstillgänglighet vid Läkemedelsverket, för TT.
Efterfrågan styr inte alltid
Skälen till restnoteringarna har till största del med tillverkningen att göra (56,1 procent) till exempel att produktionen har flyttats. Därefter följer marknadsrelaterade orsaker (32,9 procent) och där är det inte alltid efterfrågan som styr. Även om hög efterfrågan finns på ett visst läkemedel väljer producenterna ibland att satsa på nyare behandlingar eller också lämna marknaden helt, enligt Eva Pettersson.
— Vården måste då välja ett alternativ som inte nödvändigtvis är bättre, men ofta dyrare, säger hon.
Ett byte av läkemedel kan också dra ut på tiden och leda till att patientens behandling fördröjs.
— Det kan väcka oro hos patienten och kräva en stor arbetsinsats från vården, säger Eva Pettersson.
Tullar ett hot
De höga läkemedelstullar som USA nu hotar med befaras förvärra läkemedelsbristen i Sverige, med ökade kostnader för produktion och störningar i produktionskedjor.
Regeringen tillsatte i slutet av juni i år en utredning som ska se över vilka insatser som behövs för att skapa en säkrare tillgång till läkemedel, både i vardagen och vid höjd beredskap. Utredningen ska lämna sitt betänkande den 30 november 2026.
